Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
H. SKÖNLITTERATUR. 287
Hornborg, Eirik. Borgungarna. 1, 2. Schildt 1929, 31. à 3: 50.
1. Ingvar Torkelssons stjärna. — 2. Hövdinganamnet.
Författarens omfattande historiska kunskaper ha i dessa bägge böcker förenats med hans
erkänt förnäma stilkonst. Det är möjligt, att dessa bägge berättelser icke uppskattas av den
bredare publiken. Hornborg ställer vissa krav på sina läsare, och skildringen bäres av ett högstämt
patos, som det i vår tid torde finnas ganska liten resonans för. Den första delen ger en i mörka och
lidelsefulla färger fångad bild från det forntida Irland, den senare är en berättelse från kampen
mellan kristna nybyggare och hedniska karelare i Borgåbygden. Bägge äro synnerligen läsvärda.
Nth. J.
Lindström, Sigfrid. Leksaksballonger. H. G. 1931. 209 s. 3: 75.
Leksaksballonger är en samling sagor och conter av en man som genomskådat en hel del av
världskomedien, den planetariska karusellen, och berättar därom med stillsam, spefylld visdom.
Den ger poetisk stämning, men låter en inte länge kvarstanna däri; den är skön och bisarr, tangerar
ibland det kusliga och meddelar ibland en svidande lärdom. På det hela taget är det en fascinerande
bok, lika egenartad och sinnrik som författarens »Sagor och meditationer» och hans diktsamling
»De besegrade». A. W—n.
Malm, Einar. Tomter till salu. Dikter. Nst. 1932. 113 s. 3:50.
Med samma lyriska kraft som i sin förra diktsamling Under bar himmel (Bibl.-bl. 1930 s. 145)
bekrigar Einar Malm nu stadens hänsynslösa ockupation av de svenska markerna och de »billass
med storstadsgäster», som »skända natt efter natt blommornas mjuka säng». Hans rättframma
poetiska polemik mot dessa och liknande företeelser ger åt en hel del av dikterna en hälsosam
beskhet; i avsnittet »Enskilt område» få hans vackra sånger till hemmet och familjen klang av
»någonting som liknar hopp». — Samlingen rymmer helt visst förf:s hittills starkaste dikter; några
av dem tillhöra givet vår lyriks bästa naturpoem. Förf:s ämnesval, hans klara stil och säkra form
göra hans diktning tillgänglig för alla. H. W—r.
[Mattsson, Henry, pseud.:] Henry Peter Matthis. Hjälten lever.
Tidsroman. N. o. k. 1932. 338 s. 5: 75, inb. 7: 50.
Andra delen i en trilogi, som började med Människornas son (Bibl.-bl. 1929 s. 214).
Beteckningen »tidsroman» har sin motivering i den breda sociala och politiska bakgrunden i en så
aktuell miljö som ett norrländskt brukssamhälle. Men något kollektivistiskt betraktelsesätt har
förf. inte genomfört, de mänskliga konflikterna framkallas inte i sista hand av massrörelsen,
som dessutom i och för sig koncentreras kring en individuell symbol. Både det brott som begåtts
av huvudpersonen och den moraliska uppgörelse det leder till skulle helt kunna frigöras ur det
stora sociala sammanhanget. Romanen inrymmer mycken konstruktion och har som helhet inte
utfallit övertygande, men den äger intresse både genom sin miljöskildring och enstaka
karaktärsstudier. E. L—m.
Nordvang, Irma. Med sträckta händer. Dikter. A. B. 1932. 87 s.
2:75-
Dikter om höga ting, om själens trängtan efter det som ligger över »vår snäva synkrets», icke
särskilt märkliga men personligt kända — samt känslodikter om rent mänskliga, att inte säga
kvinnliga motiv, däribland flere verkningsfulla och åtminstone en gripande, den om barnet som aldrig
blev till fastän »gemensam lever vår längtan till honom som glömt oss». Förf:ns attityd betecknas
alldeles riktigt i uttrycket »med sträckta händer», och hon har en verklig poetisk åder. F. V.
Stjernstedt, Marika. En vis jungfru. Noveller. A. B. 1931. 183 s.
3: 50.
Ett knippe säkert formade noveller på rätt olikartade motiv, delvis byggda efter
barndomsminnen. De flesta torde ha varit tidigare publicerade på skilda håll. »Borgerlig tragedi» och »En
vis jungfru» utgöra toppunkten, men även de övriga novellerna med sin blandning av nykter
saklighet, ironi och känslighet utan patos äro säkra exponenter för Marika Stjernstedts konst. H. K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
