Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKBIBLIOTEKEN OCH DEN EKONOMISKA KRISEN.
Av centralbibliotekarien Henning Wieslander.
Föredrag vid Sveriges allmänna biblioteksförenings årsmöte i
Karlstad den 23 augusti 1933.
Den ekonomiska kris, vars verkningar nu förmärkas över hela världen och
på snart sagt alla områden, räknas ju internationellt sett ha börjat med
börspaniken i New York hösten 1929. Det var dock först under år 1931, som den
börj are bli mera kännbar här i landet. Naturligtvis hade Sveriges
exportindustri och storfinans dessförinnan haft livlig känning av de försvårade
ekonomiska förhållandena, men det allmänna livet synes icke förrän senare tagit
intryck av dessa. Det var ju också först vid 1932 års riksdag, som
statsmakternas sparsamhetspolitik inleddes med nedskärningar av en mängd anslag,
däribland folkbibliotekens, men sedan dess ha statlig och kommunal
sparsamhet satt ytterligare spår i bibliotekens affärer. Jag har i det följande sökt
göra en utredning av krisens inverkan på folkbibliotekens verksamhet samt
framställt några förslag till avhjälpande av en del svårigheter, som
uppstått.
Innan jag går närmare in på förhållandena här hemma, skall jag tillåta mig
att göra en snabb genomgång av folkbibliotekens ställning i en del andra
länder under de senaste åren. Man kan omedelbart konstatera, att utvecklingen
över allt varit någorlunda likartad. Överallt ha utlånings- och besökssiffrorna
stigit, under det att anslagen i allmänhet gått tillbaka.
Genomgår man biblioteksstatistiken från Danmark för de senare åren,
finner man år från år ökad utlåning, och, enligt de upplysningar som lämnades
vid den danska biblioteksföreningens årsmöte i augusti, fortfara
utlåningssiffrorna att stiga.1 Vid samma tillfälle meddelades, att de kommunala
anslagen till biblioteken i stort sett bibehållits. Däremot beslöt 1932 års riksdag att
med 10 % minska de året dessförinnan på grund av den då antagna revisionen
av den danska bibliotekslagen ökade statsanslagen. Totalsumman för 1933—34
blir c:a 1,060,000:— kronor, en summa som f. ö. icke obetydligt överstiger
det belopp, som de svenska statsmyndigheterna ställa till bibliotekens
förfogande. För Danmarks vidkommande ställa sig alltså biblioteksförhållandena
under krisen jämförelsevis fördelaktiga, och biblioteksutvecklingen synes
fortskrida på ett gynnsamt sätt, som t. v. dessbättre endast föga vittnar om kris
och depression. Det kan nämnas, att två stora biblioteksbyggnader f. n. äro
under uppförande, i Frederiksberg och i Aarhus, varav den sistnämnda snart
är färdig att tagas i bruk. Båda dessa bibliotek väntas att bli
mönsterinstitutioner. Nybyggnadsarbeten ha vidare satts i gång i Vejle, och även andra
biblioteksbyggnader planeras.
I Norge gestalta sig förhållandena annorlunda. Visserligen stiger
bokutlåningen där liksom annorstädes, och visserligen har man ju även där just
nu fått en stor nybyggnad färdig, nämligen det Deichmanske Bibliotek i Oslo,
men de statliga anslagen ha sjunkit avsevärt under de senaste åren. Detta
1 Se utförlig statistik för år 1932—33 i Bogens Verden n:r 10, s. 204—205.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
