Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27O N. GEOGRAFI.
En festskrift, tillika ingående i tidskriften Ymer 1933, tillägnad professor Nils Lithberg på hans
50-årsdag och innehållande ett 20-tal uppsatser samtliga avhandlande ämnen rörande prof.
Lithbergs fäderneö Gotland. Skriften inledes med en uppsats av H. Munthe om de s. k.
svärdslipnings-stenarna, vilkas lägen i förhållande till nutida havsytan talar för att de till en del åtminstone varit
i bruk under folkvandringstiden. H. Hansson ger en översikt av fornminnen och förhistorisk
bebyggelse i Forssa ting och B. Nerman redogör för fynd från äldsta järnåldern på Gotland.
Medeltida byggnader och minnesmärken m. m. behandlas av S. Ambrosiani, O. Bannbers, E. Floderus,
E. Lundberg och A. Edle, J. Roosval, H. Rosman samt B. Söderberg. Till nyare tidens
kulturhistoria höra uppsatser av G. Berg, B. Claudelin, V. Enström, G. Jonsson, E. Klein, S. Lagercrantz, H.
Seitz, R. Steffen och S. Svensson. En geografisk studie är slutligen I. Mobergs uppsats Det nutida
Gotland. K. E. S—m.
Mörner, Robert. Björkvik. En sörmlandssocken. Under mångas
medverkan beskriven. Lb. 1933. 520 s. 111. portr. kart. litt. Nct. 10: —.
En vacker och av pietet buren skildring av förf:s hemsocken, dess historia, natur och folk.
Ett avsevärt utrymme är vid sidan av den allmänna framställningen ägnat åt de särskilda gårdarna,
främst de gamla säterierna vid Yngaren: Hofsta, Marieberg, Hagbyberga och Danbyholm — de
bägge första förfis barndomshem — och likaså åt teckningen av enskilda björkviksbor och
björkvikssläkter, valda ur olika samhällsklasser: adel och godsägare, patroner och bönder, präster och
tjänstemän, hantverkare, soldater och småfolk. Skildringarna ur såväl de högre ståndens som
allmogens liv ha allmänt kulturhistoriskt intresse. A. B. C.
Tharaud, Jerome & Jean. Fez. Marockanska interiörer. Övers, från
franskan av John D. Thulin. Fri. 1933. 190 s. 111. Np. (33356) 5: 75, inb. 7: 75.
Orig:s titel: Fez ou Les bourgeois de 1’islam.
Bröderna Tharaud kunna bygga sina skildringar av det borgerliga livet i Fez på en mångårig
kännedom om Marocko. De avhandla förhållandet till kvinnorna — som framställes med romanskt
nykter uppfattning och nästan orientalisk ordrikedom —, om slaveriet, om affärslivet och
skolförhållandena m. m., och bjuda därmed en pittoresk tavla ur den muhammedanska världen. B. M.
[Theslöf, Georg Henrik]. De sju fröjdernas skepp. Av Brummell & C:o
[pseud.]. A. B. 1933. 237 s. 111. portr. kart. iV. (33403) 5-75-
De sju fröjderna äro lättja, god mat-, goda drycker, jazzmusik, dans, flirt och bridge, allt viktiga
ingredienser i »Gripsholms» kryssningar, av vilka den senaste västindiska skildras. Lyckligtvis
avstår förf. från att närmare avhandla nämnda fröjder och koncentrerar sin uppmärksamhet och
sitt skriveri på de lärorika landexkursionerna. Hans oförargliga bok har väl sin huvudsakliga
betydelse som minnesskrift för reskamraterna. C. S—g.
Tollet, Håkan. Resa i balkanluft. A. B. 1933. 207 s. 111. Na. 5: 50.
Titeln skall ange att förf. följde luftrutterna till och på Balkan. Vid klart väder får man
utmärkta överblickar av landskap och bebyggelse, men vill man insupa den verkliga och speciella
Balkanluften måste man nog hålla sig på jordytan. Varje landstation blir också utgångspunkt
för en rask och ganska luftig skildring, och även om ytlighet följer med sådana journalistiska
snabbresor får man ändå, när ciceronen är så vaken och skarpsynt som T., veta ett stycke av sanningen
om Saloniki och Sarajevo, Belgrad och Ragusa. C. S—g.
Troil, Uno von. Brev om Island. Med inledning av Ejnar Fors Bergström.
L. H. 1933. 182 s. 111. portr. kart. litt. (Skrifter utg. av samfundet
Sverige-Island. 3.) Ndc. (33486) 3:60.
Faksimiltitelblad av 1777 års uppl.
Samfundet Sverige-Island har haft den goda idén att utgiva en ny upplaga av von Troils
resebrev från Island. Resan företogs år 1772, och breven skildra på ett mästerligt sätt öns natur
och folk, näringsliv och bebyggelse, litteratur och fornminnen m. m., så som de tedde sig för denne
mångsidigt bildade resenär. Uno von Troils skildring är i många avseenden ett värdigt motstycke
till Linnés berömda resebrev från olika svenska landskap. Den kan därför livligt rekommenderas
till alla, som äro intresserade av Island.
Inledningen är förträfflig och underlättar i hög grad förståelsen av resebreven. H. O.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
