Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Elisabet Berggren: Några spanska biblioteksintryck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA SPANSKA BIBLIOTEKSINTRYCK. 225
ter vid sin sida. En utförlig årsredogörelse på 200—300 sidor utges varje år genom
Direccio tecnica de biblioteques de Catalunya i Barcelona och där får man en livlig
inblick i verksamheten. Livligt och öppenhjärtigt berätta föreståndarna om årets
händelser, med stolthet om framgångar och dramatiskt om eventuella bekymmer. Det
är endast att beklaga, att det katalanska språkets begränsade räckvidd lägger hinder
i vägen för en vidare spridning av dessa impulsiva skildringar, som ge ett
karakteristiskt uttryck för de senaste decenniernas »library spirit» omsatt i spansk jordmån.
Genomgående äro bekymren för den starkt ökade utlåningen, som också där hotar att
förrycka bibliotekets insats genom att dra den utbildade personalen från viktigare
uppgifter till att huvudsakligen syssla med tekniska detaljer. Någon större
betydelse som mätare på bibliotekets verksamhet fäster man inte här vid
utlåningssiffrorna. På ett statsunderstött bibliotek på annat håll i Spanien, som hade skyldighet
att varje kvartal lämna statistiska uppgifter till ministeriet, brydde man sig icke ens
om att nedsummera kvartalssiffrorna för jämförelse med tidigare år!
1919 då fyra bibliotek voro i verksamhet besökte 16,000 personer läsesalarna och
hemlånen uppgingo till 2,000. 1932 hade bibliotekens antal ökats till 14, besöken
uppgingo till 270,000 och boklånen till 124,000, som synes en helt annan proportion mellan
besökande och hemlån än hos oss. Bokbeståndet håller sig i allmänhet mellan
4—-6,000 band. Störst är Tarragona med 7,000 band. I årsberättelsen upptas för varje
samhälle antalet analfabeter och denna siffra håller sig som förut nämnt mellan
20—30 procent. Ursprungligen fordrades borgen för hemlån, men sedan denna
slopats, har nyinskrivningarna betydligt ökats. Endast en bok utlämnas åt gången.
Tiden är förkortad till endast 8 dagar för hemlån, med rätt till omsättning ytterligare
8 dagar. Systemet är det vanliga med bokkort och låntagarkort. Biblioteken äro
ofta öppna också på söndagar och man gläder sig särskilt åt de då flitigt besökta
läsesalarna. Föreläsningarna äro mycket populära och man lägger an på ämnen som
kunna dra även husmödrarna till biblioteket. Heminredning och allt vad som berör
hus och hem tycks vara lika populärt där som här efter föreläsningsämnena att döma.
Boklistor och bokutställningar spela en stor roli. över huvud taget träffar man
här på en fullt tidsenlig »library expansion».
Personalen utbildas i en treårig biblioteksskola grundad redan 1915 i Barcelona.
Den upphävdes några år under diktaturen, men är nu åter i verksamhet. Under denna
tid intill 1933 ha 235 elever börjat kurserna och 126 tagit slutexamen. Endast
kvinnliga elever antagas, bland annat av det skäl att man anser att folkbibliotekens främsta
verksamhet bör ligga på barn- och ungdomsavdelningarna. Eleverna ha att genomgå en
prövning, för vilken elementarskolebildning förutsattes. Förutom franska böra de
känna till ännu ett främmande språk. Stor vikt fästes vid den klassiska
litteraturen och latin och grekiska ingå i det första årets studieplan. Dessutom läses
historia, kultur- och litteraturhistoria, med särskild vikt fäst vid den katalanska, allmän
vetenskapshistoria, biblioteks- och bokhistoria, bibliografi och paleografi,
biblioteksteknik, samt om bokurval och barnböcker. Tredje året ägnas huvudsakligen
åt praktiska övningar och bokkonservering. Och det fordras att eleverna själva
under tiden skola ha hunnit med att fördjupa sina kunskaper i sitt andra
främmande språk och visa kännedom om ännu ett tredje. Bland tema för
provskrivningar kan nämnas bibliografiska anteckningar till studiet av Ibsens inflytande i
Katalonien.
Skolan har egna lokaler i Barcelona och står under ledning av senor Jordi
Rubiö, som även förestår Biblioteca de Catalunya.
Biblioteksskolan ger också ut egna skrifter, så t. ex. utkom 1934 ett arbete om
sjukhusbibliotek med historik över utvecklingen och lagstiftningen i olika länder, och
1S~350103. Biblioteksbladet 1935.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
