Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D) Essen-ätten med en uggla på en nedslagen stubbe i hjertskölden, sedermera med ett rest lejon i 2:dra och 3:dje fältet - 13. Essen, Hans Henrik von - 6. Essen såsom Ambassadeur hos Kejsar Napoleon, då Pomern återvanns, samt såsom Gen.-Gouverneur för andra gången öfver Pomern och Rügen. 1809—1813
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
<161
händer, som han i så betydlig mån bidragit till dessa
provinsers återvinnande, och invånarne derstädes säkert som
en af de lyckligaste följder deraf skola anse, att K. Maj:ts
val fallit på en person, som förenar deras allmänna
aktning och kärlek. Essen underrättades s. d. af Wetterstedt,
att Regeringen utnämnt en Comité för Pomerns
organisation såsom återförenadt med Sverige, deri man insatt, jemte
en Schlosshauptman üesedom, en Öfverjägmäst.
Soden-stern, ett Öfverapellationsråd Hagemeister och ett Hofråd
Hagemeister, samt — de "Tibellianska" Ståndsvännerna
förmodligen till hugnad — äfven en Præpositus Barkow i Loitz,
en Borgmästare Kuhl och en Bonde — Domanialpaktaren
Ascher. Essen tillspordes, om han önskade fleras
inkallande, då han egde föreslå dem.
D. 2 Mars 1810 hade Lagerbjelke i Paris bedt om nytt
möte med Franska Statsministern i Greifswaldska saken.
Coudras kom ej att aflemna Pomern, utan Caillard, som
då var i Berlin. L. hoppades att E. skulle få mindre
besvär med en mindre Seigneur. Det var en artighet, att
man ej gaf Coudras, med hvilken man visste att E. ej var
nöjd, detta uppdrag. L. tackade nu för Essens godhet och
förtroende under vistelsen i Paris "den förflutna svåra tiden."
D. 23 Mars hade L. haft nya sammanträden med Statsmin.
Grefve Defërmon rörande Greifswaldska Akademiens
angelägenheter. Denne hade lofvat att till Kejsaren ingifva
förslag-om annihilation af all mesure mot Greifswaldska
Universitetets fonder. L. ansåg bättre att ersätta hvad som brast
i dotationerna från hvilken annan fond som helst, än att
förskingra Akademiens fonder. E. hade liksom L. besvär
med handlande, hvilkas fartyg uppbringades. Vanligen
fanns något doldt colonialgods ombord. "Om herrar
Handlande viste hvad besvär de gjorde för sitt hopp om egen
vinning, skulle man ej nödgas säga; Handlen sjelf är
pall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
