Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
julafton eK.
823
»Tunnor tusan! Hvad är det för slag?» skrek han till;
»äpplen!... Sådant spektakel!... Ser du inte, Palm, att det
är äpplen ... Nå, det var löjligt 1»
Palm bleknade och steg upp. Man kunde omöjligt se
på honom, att det var löjligt.
Ur paketet framrullade verkligen en mängd
vinteräpplen, visserligen mycket små, men ovanligt röda och
glänsande.
»Vill du inte smaka på rariteterna?» frågade plåtslagaren
skrattande. .
Palm svarade intet; men färgen af vinterfrukten tycktes
nu hafva spridt sig öfver hans ansigte, hvilket han vändt
emot fönstret, förmodligen för att dölja branden deruti.
»Du kan väl åtminstone, gifvaren till ära, bita i ett,»
fortsatte värden, hvars munterhet nu hade behof af att
gifva sig luft.
Palms tänder gnisslade mot hvarandra, hvilket bevisade,
att han redan hade något annat att bita uti.
»Se der,» ropade plåtslagaren, »se der ligger ett större
äpple... det var det största jag sett i mina dar.,. det är
skuret uti det... man ska få se att det är en trapp, eller
hvad det kallas... man ska väl se åt... nej, men se bara,
se bara... har ni sett på maken?... Kan det kallas för
kärnhus i ett äpple, det här?»
Plåtslagaren petade nu fram ur äpplet en pjes af
fingerslängd och i form af en likkista.
»En likkista, bror Palm!» ropade han; »en likkista åt
dig, men så liten ... alldeles för liten.»
Palm spratt till, vände sig om och gick hastigt till
bordet, hvarinvid hans vän plåtslagaren tagit plats med
ansigtet öfver Palms besynnerliga julklapp.
»Minsann ska det icke föreställa en snusdosa,» fortfor
mästaren; »ser ni, det ligger snus uti den... nå, det var
mig just en lustigkurre att ge julklappar!... Lägga snus i
en likkista, liksom vore en menniska inte mera värd än en
pris snus?»
Mästaren beledsagade såsom vanligt sitt infall med ett
högljudt skratt, hvaruti hans gesäller pligtskyldigast ansågo
sig böra instämma och det så kraftfullt som möjligt.
Palm ryckte sin julklapp ur Lindqvists hand och, i det
han plockade sönder den bit för bit, sade han med en röst,
som genomisade alla de innevarande:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
