Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
544
himden.
Medan Ros sålunda talade, hade Levander, som
derunder återvunnit sin vanliga kallblodighet, sina ögon
oupphörligt fasta på väggen midt emot. På denna vägg hängde
hans jagtredskap, tvenne bössor och en lång skarpslipad
jagtknif. Han visste, att om han väl vore vid denna vägg,
skulle han kunna försvara sig, ty han var öfvad i vapens
handterande och förenade med en stark, vig kropp mycken
oförskräckthet, när det gälde. Men mellan honom och hans
vapen stod den förfarlige hämnaren, bevakande alla hans
rörelser med en roffågels ögon. Om han hastigt kunde
kasta sig ur sängen, fatta röfvaren om benen och kullkasta
honom samt, gynnad af denna öfverraskning, uppnå väggen,
vore han viss om. segern. Så tänkte han. Handlingen följde
blixtsnabbt på tanken. Han kastade sig ur sängen ner på
golfvet och fick röfvaren om begge benen, så att denne föll
framstupa .öfver bädden, hvarefter han genast sprang, upp,
rusade mot väggen och lyckades verkligen nå sin jagtknif,
innan den öfverraskade Ros förmådde hindra det. Denne
var dock snart på benen igen.
Der stodo de nu, emot hvarandra öga mot. öga och
stål mot stål, begge fullt förlitande på sin skicklighet och
sina krafter.
»Se så, din lönmördare, nu skola vi talas vidl» ropade
Levander, ställande sig i posityr och upplifvad af den
framgång, som redan i så betydlig mån krönt hans bemödanden.
»Mången ål har slingrat sig lika bra som du, men
ändå har jag sett hans tomma skinn hänga på spisjernet,»
svarade Ros, i det han närmade sig sin dödsfiende.
Vid skenet af den flämtande nattlampan börjades nu i
den trånga kammaren en kamp på lif och död. De begge
kämparne voro hvarandra betydligt olika så väl till
kroppsbildningen som till rustningen. Levander, hvilken nu icke
hade mer än linnet på sig, var mycket mager, ehuru
musklerna och senorna på hans armar och ben röjde både
spänstighet och styrka. Ros, hvars kropp omslöts af en
tjock klädesrock, syntes vara tre gånger så groflemmad som
Levander och hade, såsom redan är bekant, en jättes
krafter. De liknade dock hvarandra i hårets färg och i branden,
som glödde i begges utspärrade ögon. Deras vapen *voro
ungefär lika långa, men Levanders damascherade jagtknif
skiftade med hvit och blå glans, då deremot den andres
knifblad var rödt af rost och endast dess yttersta spets blank
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
