Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johannes Edfelt: Lyrisk revy - Anmälda böcker - Nilsson, Josef, Emigrant - Axelson, Sture, Vägarna på slätten - Edlund, Nils, Mellan brandgavlar - Teasdale, Sara, Dikter - Hammenhög, Waldemar, Uppvaktningen, anmäld av Thure Nyman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
Det renhåriga och rättframma i Josef
Nilssons litterära uppsåt skall förvisso inte
underskattas. Hans dikthäfte är såtillvida
anmärkningsvärt som det inmutar nytt lyriskt område:
i en serie dikter skildrar han småländska
emigranter och deras känsloreaktioner, jordbundet
folk, som ”samlade blanka dollars och svidande
längtan hem”. Som poetisk gestaltning är allt
detta föga märkligt, men i knaggliga och
osmyckade ord ger Josef Nilsson dock uttryck
för något centralt och viktigt: det unga sinnets
ofrånkomliga ångest och dess strävan efter
orientering och horisont. Pär Lagerkvist är
i formellt avseende hans läromästare.
Om de två debutanterna Sture Axelson
(”Vägarna på slätten”) och Nils Edlund
(”Mellan brandgavlar”) kan man fatta sig
kort, så påfallande som deras omogenhet är.
Båda excellera i stilövningar i de mest skilda
manér. Deras diktsamlingar utgöra en
provkarta på varandra korsande litterära impulser.
Hos Axelson äro de enkla och visartade
tongångarna från Östgötaslätten det mest
njutbara. Hos Edlund kan det okynniga
vitsmake-riet bli ganska påkostande. På detta sätt kan
mannen gå an:
Därför byggde jag nät av försåtliga ord
fällor av stadig takt, snaror av sega rim
fyllde med fångstredskap aftontankarnas land
allt i förmätet hopp att denna snöda list
skulle en enda gång kunna i dagens ljus
bringa en gratie.
Ä nej, med sådana medel får man aldrig
gratier att visa sig. De lockas av mindre
utspekulerade flöjttoner. Då Nils Edlund någon
gång lägger av den tråkiga
maskeradkostymen — som i några vårdikter och
landskapsbilder — är han åtskilligt mera till sin fördel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>