Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Strindberg, Axel, Bondenöd och stormaktsdröm, anmäld av Per Nyström - Katz, David och Rosa, Samtal med barn, anmäld av Margit Abenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
ideologien även tjänstgjorde som en
propagandakomplex, vars övermänskliga
hjältegestalter skulle fostra folket till martialisk
försakelse och krigiskt mod, blir hans påstående
blott en lös analogi med de moderna
diktaturerna. Som bevis skulle det ha krävt en
noggrann undersökning av hur djupt i
befolkningsskikten denna litteratur och ideologi
trängde. Resultatet skulle troligen ha blivit,
att den endast nådde en ytterst begränsad
krets.
Folket — bönder och hantverkare —
fostrades till lydnad mot överheten medelst en helt
annan ideologi, den lutherska, patriarkaliskt
färgade socialetiken. Det var den som
förkunnades genom tidens högtalare, predikstolarna.
Vid en syntetisk framställning av
sextonhundratalets samhälle kan inte denna
tankevärld förbigås. När prästerna sällade sig till
oppositionen och började predika om
överklassens flärd, då var det fara för uppror.
Och det är under inflytande av denna
ideologi, som det enda ännu njutbara av
sextonhundratalets litteratur utformades. Det är
betecknande, att den ledande ideologen bland
1670-talets revolutionärer möter det svenska
folket numera först i sin psalmbok: Erik
Lind-schöld. Och från denna känner det namnen på
Karl XI :s lärare Gripenhielm och på
”Atlan-ticans” skapare Olof Rudbeck. Och det är väl
fråga om, huruvida någon svensk poet
överhuvud gjort en så orubblig publiksuccé, som
ett par representanter för denna kår av
psalmdiktande historieprofessorer, tullkamrerare,
kansliråd och kommissarier — för att inte
nämna de kyrkliga professionerna —
nämligen Kolmodin och Columbus, författarna till
kvädena ”Den blomstertid nu kommer med
lust och fägring stor” och ”Nu är en dag
framliden”. Även sedan den kristna
tankevärlden bleknat bort, skall de stå som
oförgängliga poetiska uttryck för den trygghet och
glädje i tillvaron, som den fasta och
osplittrade hängivenheten skapar.
Det var bland dessa ämbetsmän, vilka
kastade undan de ödslande och svulstiga
junk-rarna, som psalmdiktningen hörde hemma och
väl också en fast förtröstan på att deras sak
var Guds och rättfärdighetens. Den som är
lyhörd skall ännu — trots den wallinska
romantiseringen — i dessa psalmer förnimma
en puritansk fasthet och rundhuvad enfald, ett
förakt för flärden, som kommer honom att
tänka på de cromwellska järnsidorna, som
några decennier före den svenska byråkratiens
revolution bar Guds gissel över den engelska
jordadeln.
Dessa reservationer kan inte förta det
mäktiga intrycket av Strindbergs arbete. De vill
blott visa, att det sociala fältarbetet på stora
delar av vår historia på grund av socialt
betingade hämningar häremot ännu är så
ofullständigt att en viss försiktighet är av
nöden. Den marxistiska metoden ger inget
passepartoutkort till historien. Nytt
källmaterial måste dragas fram innan den helt kan visa
sin överlägsenhet. Men Strindberg har varit
inspirerad av sitt forskningsarbete och detta
har givit honom ett vidunderligt spårsinne och
en stilens friskhet och färgrikhet, som gör
hans bok till en upplevelse för läsaren. Högst
når han i sin framställningskonst, då han
påvisar hur den materiella förarmningen bland
allmogen drog med sig andliga farsoter och
masspsykoser — häxprocesserna — som först
i våra dagar fått en beklämmande parallell
i raspsykosens härjningar i Tyskland.
Författarens djupa patos, hans vetenskapliga
allvar kascheras av ett lätt raljeri, som är ett
ypperligt motgift mot den berusning, som
konservatismens historiker söker bibringa läsarna
av stormaktstidens historia. Per Nyström
Vad barn talar om
DAVID och ROSA KATZ: Samtal med barn.
Översättning av Aslög Davidson.
Gebers. 8: —.
Personligen tycker jag mig med största
lätthet kunna sjunka tillbaka i en värld, där
lek-saksdjuren i noaksarken var levande och ändå
inte levande, på samma gång det ena och det
andra, men det kanske är något av en illusion,
och en vuxen kan förmodligen aldrig riktigt
närma sig barnets verklighetsuppfattning och
magiska tänkande. Sällan kommer man dessa
fenomen så nära sorn i makarna Katz’
psykologiska arbete ”Samtal med barn”, som
innehåller en rik serie spontana samtal, direkt
upptecknade, mellan författarna och deras två
405
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
