Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
derlagdt *), fast obestridligt torde vara att drifgarnsfisket
utanför södra skärgården, bör lemna en stor procent af den
höstlekande inmatsillen, på samma sätt som garnfisket under
senhösten och vintren lemnar en vida större procent af den
vinterlekande inmatsillen, än fisket med de vanliga
stäng-och dragvadarna, hvilka lemna en öfvervägande mängd af
slosill och mellan sill. Att drifgarnen, trots det att de sila
ifrån en del smärre sill, dock ej underlåta att fånga vare
sig slosillen eller mellansillen, derpå lemnar förra årets
sillfiske vid skotska ostkustén och i synnerhet utanför Caithness
nog talande bevis**). Förmonen att lemna en större procent
inmatsill delar drifgarnen dock med sättgarnen och
snörp-vadarna, och är detta sålunda alls icke någon fördel
uteslutande för drifgarnen***). Det är emellertid, från
ekonomisk synpunkt sedt, ingalunda gifvet, att just denna
sistnämnda förmon bör bestämma näringsutvecklingens riktning;
ty myckenheten är i fråga om sillen långt mer betydande
än beskaffenheten, då en tunna inmatsill i regeln har vida
lägre värde än två tunnor sill af de s. k. lägre märkena.
Sillens värde må för öfrigt icke beräknas efter de pris, som
med hög sällsynthetspremie stundom betalts för smärre
mängder, när tillförseln varit ringa. — Ett uti intet hänseende
berättigadt påstående är vidare det af prof. F. A. Smitt
förespeglade hoppet om ett ständigt rikt sillfiske med
drifgarn utanför bohuskusten i östra Skagerack; ty den ensamt
*) Jfr Bohuslänsk fiskeritidskrift, 1884, sid. 98—99. — Anteckningar
rörande sillsaltning, sillvrakning och sillhandel, sid. 32—33, 34. — Det är
ett i bohuslänska skärgården väl kändt förhållande, att f. ex. krok- eller
vadfångad makrill är med hänsyn till smaken att föredraga framfor i
drif-garri erhållen makrill, hvilken senare ffitt en sämre smak af sitt
långsammare dödssätt.
**) Jfr Bohuslänsk fiskeritidskrift, 1884, sid. 88—89.
***) Att sättgarnen, i synnerhet om de äro försedda med stora maskor,
lemna en mer jemn och “valda fångst, än kanske något annat redskap, är
sedan gammalt kändt (Oedman, J, Chorographia bahusiensis, sid. 36) och
äfven här ofvan framhållet. Snörpvaden åter har hos oss genom sina i
verkligheten rika fångster af inmatsill, tillhörande den vinterlekande sorten,
lemnat bevis för att denna sistnämnda sillsort förekommer vida ymnigare,
än man forut hade förestält sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
