- Project Runeberg -  Bohuslänsk fiskeritidskrift / 1889 /
34

(1884-1896) Author: Axel Wilhelm Ljungman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

finnes heller anfördt eller kan gerna komma att anföras,
som ådagalägger, att bohuslänska fiskebedriften skulle
tillskyndas någon större fördel genom en sådan förening och
allra minst en så betydande fördel att de nämnda ur
fiskerinäringens kraf härflytande önskningarne borde för densamma
åsidosättas. Skall emellertid en sådan förening i en
framtid genomföras, måste den ske i ordning söderifrån med
Göteborg såsom utgångspunkt öch på ett sådant sätt att
den under alla årstider fullt motsvarar trafikens
kraf, om den skall lända näringslifvet till något gagn*);
ty af utförandet af ett så otillräckligt och bristfälligt förslag
dertill som det från fiskeriföreningen i Göteborg härrörande
blefve fördelen för såväl landsbygd som skärgård alldeles
för liten i förhållande till kostnaderne. För fiskebedriften
särskildt är det nemligen i så hög grad af nöden, att man
utan dröjsmål och på ett tillfredsställande sätt kan med
säkerhet komma i förbindelse med den person, med hvilken
man behöfver meddela sig, att telegrafen i regeln är långt
att föredraga för besörjandet af de korta meddelandena;
och är detta förhållande tvifvelsutan den egentliga orsaken,
hvarför telefonen i f. ex. Skotland icke anlitats för
fiskebedriften. Är vidare, såsom af Telegrafstyrelsens skrifvelser i
fråga om telefonlinien Göteborg—Stockholm tyckes framgå,
icke tjenligt att ansluta enkeltrådiga lokallinier till en
dubbel-trådig stamlinie **); så förlorar nämnda förslag än ytterligare
i värde, ty från Sotenäsets stora fiskelägen skulle man t. ex.

*) För fiskerinäringen torde nemligen af de föreslagna
förenings-linierna mellan telegraforterne den från Göteborg till Yarekil vara den mest
värdefulla och dernäst de linier, som på ett tillfredsstäUande sätt kunde (öfver
både Yarekil och Uddevalla) bringa Sotenäset i direkt förbindelse med
Göteborg. Yid en framtida förening af länets nu skilda telefonanläggningar är
emellertid att tillse det man icke, genom att sammanföra för mycken
telofon-samfärdsel å några linier derhän att de blifva för det ursprungligen afsedda
ändamålet otillräckliga, vållar skada i stället för gagn samt för
badortsväsen-det och andra näringar uppoffrar fiskerinäringens intressen. (Utg. anm.)

**) Jfr dock Telegrafstyrelsens underdåniga berättelse för år 1883,
sid. 18, samt Maier, J. und Preece, W. H., Das Telephon und dessen
praktische Yerwendung. Stuttgart 1889, sid. 3*27—333. (Utg. anm.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:06:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bohusfisk/1889/0038.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free