Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mer och mer på hvalfiskfångst och sillfisket aftog. Under
1700-talen sjönk detta så, att näringen måste hållas vid lif
genom premier, hvilken tryckta ställning under förra hälften
af 1800-talen fortfor; men under de senaste årtiondena har
densamma börjat åter hastigt uppblomstra och har gått mycket
raskt framåt. Denna förbättring har vållats dels af jernvägarne,
som underlättat en ökad afsättning af fångsten, och dels af
andra gynsamma förhållanden. Holländarne kunna
nemligen nu afsätta en allt större del af den fångade sillen med
större formon än förut till Belgien. Detta land har som
bekant gått ovanligt raskt framåt och kan sålunda
konsumera mycket af i synnerhet den rökta holländska sillen.
Man har ock numera, sedan jernvägarne kommit till stånd,
funnit upp nya metoder att röka sillen, hvarigenom den
blifver mera välsmakande, då man kan afpassa rökningen
mycket noga eiter den af komsumtionen beroende
efterfrågan, hvilket bidrager till att man får bättre betaldt för
varan. Dertill kommer att man nu använder bomullsgarn
till drifgarnens förfärdigande och till följd deraf kunnat
nyttja mindre och lättare fartyg men ändock hafva samma
eller t. o. m. än större antal garn af samma storlek som
de forna tunga och skrymmande hampgarnen.
Det bekanta skånsk-tyska sillfisket, som under
medeltiden egde sådan betydenhet, har uppkommit på samma
sätt som det holländska, ehuru tyskarne mer uteslutande
afsågo att slå under sig handeln. Såsom bekant foro den
tiden en mängd tyske köpmän till Skanör och Falsterbo,
der mycket folk samlades och hvarest handel bedrefe vid
sidan af sillfisket. Detta sistnämnda Var kanske ock i
verkligheten mer den rubrik, under hvilken tyskarne ville slå
under sig vår handel; och „Härings-Messea blef derför
äfven namnet på den stora marknad, som de höllo i Skanör
och Falsterbo. Vidare voro pretentionerna hos arbetarne
på den tiden synnerligen små, hvadan en jemförelsevis stor
folkmängd kunde vara belåten med afkastningen af ett slikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
