Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Berättelse öfver Orosts och Tjöms Fiskeriförenings verksamhet under åren 1894 och 1895
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slutet om bidrag till Strömstad —Mons järnväg till de i
denne intresserades skada. Ifrågavarande beslut utgöra
nemligen i verkligheten af landstinget till andre med
lagligt bindande kraft utställda förbindelser, som måste af
landstinget infrias, i händelse sådant inom den fastställda
tiden påkallas.
Genomförandei af landstingets järnvägsönskningar
kräfver, såsom nedan skall visas, dels vidhållandet af
fattade beslut och det en gång fastställda målet, dels
begränsning till och koncentration å det nämnda målet, dels
afsättandet af medel till en järnvägsfond, dels ock
ingif-vandet af förnyad ansökan till Kongl. Maj:t om statsbanor
i Bohuslän med tillkännagifvande om att fri jord lemnas af
landstinget, om beslut angående sådana banors byggande
fattas före utgången af den tid, som af tinget bestämmes
för järnvägsfondens samlande.
Att det stränga vidhållandet af fattade besluts
helgd i afseende på genomförandet af landstingets
järnvägsönskningar är oumbärligt, framgår redan deraf att
samma genomförande i så hög grad påkallar understöd
från staten, ett understöd hvars undfående knappast står
att vinna, om landstinget och befolkningen vackla mellan
stridiga uppfattningar. En sådan vördnad för egna beslut
är så mycket mer af nöden i föreliggande fall, som
landstingets ansökningar till Kongl. Maj:t åren 1886 och 1892
i väsentlig mon erhållit understöd från Elfsborgs läns och
Skaraborgs läns landsting, en omständighet som med
hänsyn till Bohusläns i afseende på rikets järnvägsnät
isolerade läge och hufvudsakligen blott lokal betydelse egande
järnvägsförslag ingalunda är att underskatta. Vacklande
önskningar och åsikter väcka deremot misstro till värdet
af det önskade och tvifvel om att anspråken äro
berättigade, en sanning hvars vikt ytterligare stärkes deraf att
ingen ännu förmått åvägabringa en utredning, som bevisar
att landstingets uppfattning i dess första ansökan varit
oriktig.
Ett annat talande skäl för ett sådant vidhållande af
särskildt »endräktsbeslutet af 1885» är att genomförandet
af landstingets järnvägsönskningar obestridligen kräfver •
medverkan från både regering och riksdag och att en
sådan medverkan alldeles icke vinnes derigenom, att man
slår in på rättsförnärmelsernas väg och framkallar berät-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
