Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schematisk öfversigt öfver fiskeripolitikens hufvudsakligaste innehåll - I. Fiskerinäringens betydelse, begrepp, olika slag m. m. samt fiskerikunskapens indelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vattensfisket, och smakligare sötvattensfisk såsom t. ex
lax och karp är derför numera nära nog en sällsynt
lyxartikel, under det att flera värdefulla hafsfiskar kunna
komma den stora allmänheten till godo i den största
omfattning samt i flera fall rent af utgöra det i förhållande
till näringsvärdet billigaste animala födoämne, som
finnes till.
Fisket eger vidare särskild betydelse deruti, att det
mestadels utgör ett blott tillegnande (ockupation) af
naturens utan mänsklig tillhjälp åvägabragta produktion, och
det skiljer sig derigenom väsentligen från jordbruket.
Fisket har slutligen betydelse i förhållande till andra
näringar eller statsändamål, som af detsamma främjas,
och i synnerhet gäller detta för hafsfisket med hänsyn till
sjöfarten och sjöförsvaret genom de härdade sjömän, det
uppammar. Hafsfisket har fördenskull äfven tidigt blifvit
föremål för uppmuntran och understöd från statens sida.
Fiskets uppgifter för folkhushållningen torde
emellertid hufvudsakligast vara dels att förskaffa folket en
välsmakande och närande fiskföda, dels att öka
nationalförmögenheten och om möjligt äfven bidraga till att för
bättra handelsbalansen med utlandet och dels att bringa
välstånd och en tillfredsställande social ställning åt fiskets
idkare; men i synnerhet i äldre tider har en
öfverskatt-ning af fiskets vikt för handelsbalansen och
nationalförmögenheten samt ett förbiseende af de båda öfriga här
anförda uppgifterna åstadkommit en missuppfattning af
fiskets verkliga betydelse, som varit ödesdiger nog för
fiskerinäringen och hennes idkare.
2. Under begreppet fiske i ordets egentliga bemärkelse
innefattas fångsten icke allenast af fiskar, utan äfven af
andra vattendjur såsom hummer, kräftor, räkor, ostron,
agnskal, perlmusslor, koraller, tvättsvampar m. fl., hvilka
äro föremål för användning i privathushållningen. I äldre
tider räknades hval- och sälfångsten äfven för fiske, och
så sker i utlandet någon gång äfven i vår tid. Med fiske
i ordets vidsträcktare bemärkelse menas detsamma som
fiskeri eller fiskebedrift, d. v. s. hela fiskerinäringens
utöfning, fast ordet fiskebedrift mer syftar å den pä fisket
grundade affären och ordet fiskeri mer å själfva
fiskfångsten.
Med fiskerwäsende menas inbegeppet af såväl fiske-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
