- Project Runeberg -  Bohuslänsk fiskeritidskrift / 1894-1895 /
73

(1884-1896) Author: Axel Wilhelm Ljungman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schematisk öfversigt öfver fiskeripolitikens hufvudsakligaste innehåll - II. Fiskeriförvaltningspolitik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

som kunna användas på olika djup, äro förmonligare än’
de, som blott kunna nyttjas å ett visst djup. Sålunda var
det t. ex. ett ganska stort framsteg i näringen, då man
konstruerade drifgarnen så att man kunde sänka dem på
ett större djup, i stället för att de dessförinnan endast
användes sålunda att de flöto, hängande vid själfva ytan.
Sammalunda var det ock ett stort framsteg, då man i
Norge fann upp sättet att genom s. k. kaggsättning ställa
sättgarnen sålunda att de kunde fånga sillen på hvilket
djup under ytan som helst. Naturligt är också, när ett
fiske är sådant, att man t. ex. måste använda garn för
fångsten, att det är bättre begagna flera sätt för garnfisket
än blott ett, således både sätt- och drifgarn allt eftersom
fiskens gång i sjön kan det fordra. Sammalunda är
förhållandet i afseende på fisket med vadar. Det var sålunda
ett stort framsteg i ekonomiskt afseende, när man
uppfann den s. k. »flottvaden», hvilken kunde ställas att gå
på hvilket djup man ville. Förut var det vanligt, att vaden
följde bottnen åt eller sam, hängande vid ytan. Och ett
annat än större framsteg utgjorde den* i Norra Amerika
uppfunna s. k. »snörpvaden», hvilken kan användas äfven
utomskärs i öppna hafvet. Vidare är det klart, att ju
större del af året ett redskap kan begagnas, dess bättre.
Ju längre fiskaren kan fiska med ett och samma redskap
med hopp om lönande fångst, ju större utsikt finnes äfven
att kunna betala ränta och amortering på det uti
redskapen nedlagda kapitalet. Det är i detta hänseende af
synnerlig vikt, att, om det finnes flera fisken, som pågå under
olika tider af året, man hela tiden kan i möjligast stor
omfattning begagna samma materiel. Så är fallet med
sillfisket vid Storbritanniens kuster, och så torde vara
fallet i Öresund, der man fiskar under större delen af
året, ehuruväl det hufvudsakligaste sillfisket eger rum om
hösten. Vidare är det klart, att ju säkrare ett redskap
kan användas, ju bättre. Låt vara att fiskaren är aldrig
så djärf, så anser han ändock som synnerlig fördel, om
han icke behöfver riskera att förlora sin materiel.
Fruktan att mista redskapen är ganska stor hos fiskarena,
isynnerhet då jämförelsevis stort kapital är nedlagdt i
redskapen. Detta visar sig särskildt vid det stora skotska
ostkustfisket. Så snart det ser ut till att varda för svårt
väder, segla fiskarena genast hem och våga icke utsätta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:07:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bohusfisk/1894/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free