Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schematisk öfversigt öfver fiskeripolitikens hufvudsakligaste innehåll - II. Fiskeriförvaltningspolitik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
plosiva eller giftiga ämnen, med pilk eller pimpeldon,
ljustrar, slagfjädrar och dylika mer fisk sårande än fiskande
redskap, med allt för finmaskiga, omogen fisk uppfångande
nätredskap samt med användning af eldsken (bloss) såsom
lockmedel. För särskildt hafsfisket har man i detta fall
å territorialområdena förbjudit användningen af s. k.
stor-ulke eller bomsläpnät (fransmännens »chalut»,
holländar-nes »scrobnet», engelsmännens »beamtrawlnet»,
tyskar-nes »Kurre») samt segelnot och skäddevad
(engelsmännens »ottertrawl», tyskarnes »Zeese», »Krabbenwaade» och
»Zeise», danskarnes »Snurrevaad») äfvensom för fjordfisket
vidtagit åtgärder, liknande dem för sötvattensfisket. För
fisket i rinnande vatten har man särskildt förbjudit fiske
genom fiskevattnets torrläggning och för insjöfisket det
s. k. »isfisket» genom bedöfvande slag å isen o. s. v.
Då fiskets skyddande genom förbud mot användningen
af nätredskap med för små maskor visat sig otillräckligt
i följd af skilda fiskarters olika storlek, redskapens
beskaffenhet m. fl. orsaker, har man sökt fullständigare vinna
målet genom att äfven förbjuda ilandförande och
försäljning af fisk, som. understege en viss för hvarje särskild
art faststäld minimistorlek (eller någon gång minimivikt).
Detta medel har med framgång anlitats äfven i fråga om
hafsfisket för t. ex. ostron, hummer, ål, lax och
flundre-fiskar.
Genom fastställandet af fridlysningstider för fångsten
har man afsett att skydda fiskens fortplantning samt i vissa
fall äfven den utlekta fisken eller fiskens dref i
vattendragen. I förra fallen har man fastställt en viss del af
året (årsfridlysning) och i det sistnämnda en viss del af
veckan (veckofridlysning), under hvilken fångst är förbjuden.
Med hänsyn åter till årsfridlysningen kan män skilja mellan
tvänne olika sätt för dess genomförande, allt efter som den
gäller allt fiske under årstiden i fråga (»absolut»
fridlysning) eller blott fiske af vissa bestämda fiskslag (»relativ»
eller »individuell» fridlysning).
Vid tillämpningen af den »absoluta» fridlysningen har
man vanligen fastställt tvänne skilda fridlysningstider
nemligen en höst- och vinterfridlysningstid (vanligen oktober—
december) och en vårfridlysningstid (vanligast april—juni);
men då de vårlekande fiskslagen gemenligen förrätta sin
lek å tvänne skilda tider, en tidigare och en senare, så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
