Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schematisk öfversigt öfver fiskeripolitikens hufvudsakligaste innehåll - II. Fiskeriförvaltningspolitik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förbigången i den fiskeripolitiska litteraturen, utan äfven
blifvit af regeringarne betraktad ungefär så som om den
icke en gång funnits till. Att emellertid den offentliga
fiskarevården allenast kan afse egentlige yrkesfiskare och
en verklig fiskarebefolkning, är en så uppenbarligen
själf-klar sak, att det icke torde behöfva mer än blott nämnas.
Vidkommande det fiske, som är underkastadt enskild
eganderätt och utöfvas såsom binäring åt jordbruket, är
uti ifrågavarande hänseende till följd af sakens egen natur
endast att, på sätt redan vid behandlingen af fiskevården
skett, påpeka förmonligheten af att, der så lämpligen kan
ega rum, fiskevattnen, fördelade i för en kraftig skötsel
tillräckligt stora områden, utarrenderas till bruk af
verklige yrkesfiskare på tid, som ej må vara för kort tilltagen.
Deremot är det äfven ur synpunkten af en god fiskarevård
ingalunda tjänligt att i fråga om sådant fiske uppmuntra
dess nyttjande i någon som helst omfattning såsom s. k.
»fritt eller vildt» fiske; ty både fisket och de yrkesfiskare,
som egna sig deråt, blifva i längden derpå lidande.
Det är egentligen det i öppna hafvet idkade fisket,
som framkallat uppkomsten af en oftast i smärre städer
eller stadslika samhällen (fiskelägen) boende
Jiskarebefolk-rting, hvilken såsom själfständigt yrke i större omfattning
bedrifver fisket och derför äfven både behöfver och kan
blifva föremål för en statens offentliga fiskare vård; och är
det just en sådan befolkning, som här skall egnas de få
anmärkningar, som ämnets fullständiga nyhet redan nu
möjliggör.
En synpunkt, som härvid med hänsyn till hafsfisket
är att taga i betraktande, är de olika fiskesättens
användande i det stora eller i det mindre privatkapitalets tjänst.
Rika firmor eller rederier sända nemligen ut hela flottor
af fartyg och fiska med legdt folk, på samma gång som
det finnes fiskare, som själfve bedrifva sin näring med egna
fartyg och redskap. Nu är det alldeles gifvet, att det förra
slaget af fiske eller det egentligen s. k. »storfisket», som
bedrifves med folk, som när som helst kan afskedas af
fartygets egare, icke är i vare sig socialt eller ekonomiskt
hänseende för fiskarebefolkningen så förmonligt, som när
fiskaren själf eger sin materiel och fullt själfständigt
bedrifver sin näring. Det s. k. storfisket kan fördenskull i
särskildt socialt hänseende icke likställas med det uti det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
