Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schematisk öfversigt öfver fiskeripolitikens hufvudsakligaste innehåll - II. Fiskeriförvaltningspolitik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
möjligt för utrustningen och bedrifves med så liten personal
som möjligt; ty derigenom minskas förlusten af i näringen
nedlagdt kapital för fiskarena vid fiskeperiodens
upphörande, och möjligast få personer blifva då äfven utan
sin vanda inkomstkälla. Vid jämförelse med t. ex. det
skotska ostkustsillfisket visar det sig ock, att kostnaden
för fångstmaterielen är i Bohuslän blott en liten obetydlig
bråkdel af hvad den utgör i Skottland samt att i
Bohuslän fiskarena äfvenledes äro långt färre, men ändock kunna
vid fisket upphemta samma eller t. o. m. än större
sillmängd, som kan med god vinst afyttras för långt billigare
pris, än i Skottland. Hufvudsakligaste vikten vid
sträf-vandena att förminska olägenheterna af denna periodicitet
ligger emellertid deruppå, att den på det ymniga sillfisket
grundade affären i så hög grad som möjligt kommer
att tillhöra de fiskeriidkande samhällena själfva och att
i dessa samhällen genom ofvan antydda åtgärder
åstadkommas de för en möjligast kraftig näringsutveckling nödiga
ekonomiska förutsättningarna, derhän att de kunna icke
blott motstå de med privilegier och monopoliserad
brän-vinshandel gynnade samhällenas förderfbringande
inflytande, utan äfven nå ett varaktigt välstånd. Tillförene
har emellertid i Bohuslän en fiskerinäringens långt drifna
splittring mellan samhällen, som ega möjligast olika
intressen och en för hvarandras bästa liknöjd befolkning,
städse varit den egentliga hufvudorsaken till att
fiskarebefolkningens välstånd sjunkit så ofantligt, då en sillfiskeperiod
upphört; och bör fördenskull den offentliga omvårdnaden
om bohuslänska hafsfiskenäringen afpassas efter en sådan
erfarenhet.
5. Till ämnet hör vidare behandlingen af följande
till samtliga de föregående grenarne af fiskeripolitiken
gemensamt hörande anordningar eller medel till
fiskerinäringens förkofran, nemligen fiskeriadministrationen,
fiskeri-föreningarna, fiskerilitteraturen, fiskeriutställningarna och
de vetenskapliga fiskeriundersökningarna. /
För den offentliga verksamheten till fiskerinäringens
främjande har man hos de flesta bildade folk inrättat en
särskild fiskeriadministration, som har anordnandet
och ledningen af samma verksamhet sig uppdragen. I den
mon uppfattningen om en verklig artskillnad mellan den
egentliga statsförvaltningen och de praktiska åtgärderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
