Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schematisk öfversigt öfver fiskeripolitikens hufvudsakligaste innehåll - II. Fiskeriförvaltningspolitik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till näringslifvets främjande allt mer och mer gjort sig
gällande, har äfven näringarnas s. k. administration allt mer
öfverflyttats från den direkta handläggningen af statens
embetsverk och tjänstemän till behandling enligt
själfför-valtningsgrundsatsen af näringsidkarne själfva genom
»representativa» inrättningar; och har flerstädes så skett äfven i
fråga om fiskerinäringen, om än icke någonstädes i en
form, som kan sägas fullt motsvara ändamålet. I Holland
och Skottland utgöras sålunda fiskerikollegierna
hufvud-sakligast af representanter för fiskerinäringen, hvilka utses
af regeringarna, under det att i Tyskland och Norge
fiskeri-administrationen till största delen öfverlåtits åt
fiskeri-föreningarna. I Sverige, der frågan om fiskerinäringens
administration enligt själfförvaltningsgrundsatsen väcktes
redan vid riksdagen 1760—1762, och der man redan 1765
hade att uppvisa ett för sin tid ypperligt förslag till en
representativ »fiskeridirektion» för bohusläjiska hafsfisket*), i
hvars författande den framstående nationalekonomen
Anders Chydenius (Handb. I, sid. 143—145) haft en
betydande del, synes märkligt nog frågan om en tidsenlig
anordning af den offentliga verksamheten till
fiskerinäringens främjande vara längre från sin lösning än annorstädes.
Jämte själfva ledningen af den offentliga verksamheten till
fiskebedriftens förkofran har det i de flesta länder med
en duglig sådan verksamhet varit brukligt, att
fiskeriadmi-nistrationen ombesörjer utgifvandet af fiskeberättelser och
fiskeristatistik.
I nära samband med fiskerinäringens administration
står frågan om förvärfvandet af ökad kunskap om hvad
som i verkligheten är af nöden till fiskerinäringens och
fiskarebefolkningens förkofran genom anställande af
offentliga utredningar. Uti särskildt Storbritannien och Irland,
Holland och Norge hafva nemligen synnerligt värdefulla
resultat vunnits genom dylika fiskeripolitiska utredningar,
och detsamma blifver nog allestädes förhållandet, der dessa
utredningar begränsas till sina verkliga föremål och icke
aflägsnas från dem genom sträfvanden att utverka förmoner
åt blott vetenskapliga inrättningar eller syften eller att un-
*) Jfr Bih. till Riksd. Prot. 1895. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 34
Häfl. (N:o 149), sid. 5-26.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
