Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bohusläns hafsfiske och dess främjande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bohuslän intager tvifvelsutan främsta rummet bland
Sveriges landskap med hänsyn till så väl den utveckling
och omfattning, fiskerinäringen inom detsamma nått, som
den ryktbarhet ett af dess fisken, nemligen det ymniga
semisekulärt-periodiska sillfisket, med rätta tillvunnit sig.
Då emellertid bohuslänska hafsfisket på senaste tiden i
flera hänseenden gått baklänges, under det att å andra
sidan en verklig period af det ymniga sillfisket, efter det
en mellantid af närmare 70 år med jämförelsevis blott
ringa tillgång å stor sill förflutit, å nytt tagit sin början
med vintren 1877—1878 och redan nått en, hvad årliga
fångstens storlek vidkommer, mycket betydande
omfattning; så torde vara i sin ordning att allmänheten beredes
tillfälle att i en kort redogörelse för samma fiskes
historiska förlopp samt de ekonomiska och sociala förhållanden,
som dermed stå i samband, inhemta nödig kunskap om
de åtgärder, hvilka äro oumbärliga för bohuslänska
hafs-fiskenäringens och skärgårdens lyckosamma utveckling.
För att dock, såsom sig bör, kunna uppfatta den viktigaste
företeelsen och den mest betydande faktorn i en sådan
utveckling eller det semisekulärt-periodiska sillfiskets
innebörd, och för att möjliggöra nödiga beräkningar öfver detta
i sitt slag så egendomliga och märkliga fiskes förlopp och
ekonomiska betydelse, skall den första delen af denna
redogörelse egnas åt en kort historisk öfversikt öfver
det viktigaste, man har sig bekant rörande de föregående
sillfiskeperioderna.
Då emellertid mer talrika och utförliga notiser om
det ymniga semisekulärt-periodiska sillfisket finnas i behåll
först från och med senare hälften af 1500-talen, så nödgas
man ock af lätt begripliga skäl fullständiga raden af
pe-rioderne med ledning af den kännedom, man eger om det
ekonomiska tillståndet i Bohuslän och om sillfiskets
förlopp vid det vestanfjällska Norges kust under medeltiden.
åter skärgården från Sotehufvud till och med Marstrandsöame och
med södra skärgården slutligen skärgården söder om sistnämnda
öar. Under 1700-talens fiskeperiod sammanfattades oftast både norra
och mellersta skärgården under det gemensamma namnet »norra
skärgården» (Bohuslänsk Fiskeritidskrift, 1885, sid. 306), hvarförutom man
i Göteborg med uttrycken »södra» och »norra» skärgården vanligen
afser skärgården söder eller norr om Göta elfs utlopp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
