Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bohusläns hafsfiske och dess främjande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det är nemligen väl kändt, i hvilken hög grad, i synnerhet
i äldre tider, sillfisket förde ekonomiskt välstånd med sig
och huru ruinerande dess upphörande städse varit; och
vid en noggrann jämförelse af det, man med säkerhet har
sig bekant om de stora sillfiskena vid Bohusläns och vid
det vestanfjällska Norges kuster, skall man snart förvissa
sig om, att sillfisket aldrig samtidigt nått en större
betydenhet i dessa vidt skilda trakter, utan att sillfisket vid
den ena kusten begynt eller åtminstone högst betydligt
ökats, när det vid den andra upphört eller starkt aftagit,
samt omvändt, och att den stora hafssillens ymniga
kustbesök i Bohusbukten och norra Kattegatt framkallat
regelbundet återkommande fiskeperioder af omkring 30—60 års
längd, hvarefter sådan sill under en mellanperiod af 50—
70 års längd uteblifver från samma hafstrakt, samt att af
dessa perioder en af sillförekomst och en af
silluteblif-vande tillsammans synas i medeltal upptaga en tid af
omkring 111 år och sammanfalla med två solfläcksperioder
af i medeltal 55V2 års längd h vardera*).
Den äldsta anteckning, man finner om bohuslänska
sillfisket, är de norska konungasagornas berättelse om Olof
den heliges förbud år 1017 emot utförsel af sill från Viken
till Vestergötland. Sillen gick sålunda då till vid
Bohusläns kust, och då sagorna vidare berätta, hurusom nöd
uppkom i Norge under GuNHiLDssönernas regering (961—
970) bland annat till följd af fiskets felslående; så torde
man ej utan skäl kunna antaga, att med sistnämnda
berättelse åsyftas just det för Norge då för tiden viktigaste
fiskets eller det s. k. vårsillfiskets upphörande samt att
den bohuslänske sillfiskeperioden tagit sin början någon
tid derefter och fortfarit till inemot slutet af Olof den
heliges regering.
*) Den här följda uppställningen af de bohuslänska
sillfiskeperioderna, hvilken ej litet afviker från den af Axel Boeck och andre
äldre författare använda, men som företer en vida mer regelbunden
och fullständig rad af dylika perioder, än dessas, är af författaren först
framstäld i en kort uppsats uti Nordisk Tidsskrift for Fiskeri. V.
Kjö-benhavn 1879, sid. 262—266 (Öfversatt å engelska uti Reports of the
United States commission of fish and fisheries. VII. Washington 1882).
Jämför vidare författarens: Kortfattad berättelse öfver de under
årtiondet 1873—1883 utförda undersökningarna, rörande sillen och sillfisket
vid Sveriges vestkust, Göteborg 1883, sid. 66 — 68, samt uppsats i
Bohuslänsk Fiskeritidskrift, 1884, sid. 72—73.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
