Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bohusläns hafsfiske och dess främjande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bringa till stånd en för Norge förmonlig handelsväg förbi
Dragsmark och öfver Bäfve (numera Uddevalla) till Venern,
som kunde ersätta den otillräckligt skyddade forna
handelsvägen förbi det då redan mindre betydande
Konunga-hella; så tyder dock den så hastiga, en egen kyrka
be-tingande tillväxten af befolkningen på Öckeröarne i
enlighet med allmänna antagandet tydligt nog på tillvaron af
ett rikt sillfiske, som hufvudsakligast gått till vid mellersta
och södra skärgården, ty ingen plats i den norra finnes
nämnd. Under den senare delen af konung Håkan »den
gamles» regering (från och med början af 1250-talet) gick
sillen icke vidare till vid Bohusläns kust, hvarför man ock
då plägade under senare delen af sommaren segla ned
derifrån till Sundet för att deltaga uti det rika skånska
sillfisket*).
Under förra hälften af 1300-talen vet man af
diplo-matariernas aktstycken, att sillen, som då upphört att
rikligen besöka bergenskusten, å nytt gick ymnigt till utmed
Bohusläns kust; men trakten, der fisket företrädesvis egde
rum, är icke närmare känd, ehuru skäl finnas, som tala
för att Marstrand den tiden förvärfvade sig en viss
betydenhet. Under denna sillfiskeperiod börjar den norska
regeringen att emot afgift låta hansestäderne taga del uti
det förmonliga fisket, hvilket emellertid efter all
sannolikhet afbröts af digerdöden.
Omkring medlet af 1400-talen gick sillen likaledes
ymnigt till vid vår kust, och är det först ifrån detta fiske,
som det är kändt, att sillfisket äfven bedrefs uti den till
Vestergötland hörande delen af skärgården, uti hvilken af
kronan uppbars afgift af de fiskande. Det ymniga
sillfisket hade sålunda blifvit ett inbringande »regale»**).
Marstrand förvärfvade sig under denna period förmonliga
stadsprivilegier (1442) och dess kyrka färdigbyggdes (1460).
Då hansestäderne (1445) utverkade sig förnyelse af sina
gynnsamma privilegier från föregående fiskeperioden, så
hafva de antagligen också nu deltagit i sillfiskebedriften.
*) Denna sillfiskeperiod under förra hälften af 1200-talen har af
Axel Boeck och flere efter honom helt oriktigt sammanförts med
1300-talens stora bohuslänska sillfiske.
**) Jfr Ljungman, A. V., Kortfattad berättelse öfver de under
årtiondet 1873—1883 utförda vetenskapliga undersökningarna, rörande
sillen och sillfisket vid Sveriges vestkust. Göteborg 1883, sid. 89 —90.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
