Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bohusläns hafsfiske och dess främjande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Herrljunga-järnvägs inlösande till staten varda om intet,
kan en annan, om än ej fullt så förmonlig, utgångspunkt
för nämnda utfartsbanor till skärgården erhållas i
Trollhättan, då linien till Torp (Herrestad) naturligen finge
dragas öfver Sunningen i stället för öfver Uddevalla*).
Den så mycket omordade hohuslänska »längdbanan»
eger deremot knappast någon annan betydelse till större
gagn för fiskerinäringen än såsom utgångslinie för banorna
till Morlanda—Ellös, Bottnafjorden och
Grebbestad—Kros-sekärr, i händelse Uddevalla—Venersborg—Herrljunga- och
Bergslagernas järnvägar icke blefve inlöste till staten och
den förra af dem utlagd till normal spårvidd. Längdbanan
ersätter dock härvid blott helt otillräckligt det syfte, som afses
med nämnda järnvägars inlösande till staten; ty det är för
forslingen af skärgårdens produkter till det inre landet, som
skärgården behöfver järnväg, och icke för att forsla dessa
produkter söder ut till trakter af riket, som själfva hafva
gifvande hafsfisken. För transporten af sill till Tyskland
är samma bana heller icke behöflig, enär vinterfiskets
stora sillmängder, i följd af myckenheten och det deraf
följande billiga priset, måste sändas med ångbåt, och
höstfiske med jämförelsvis små fångster eger rum
hufvudsakligast blott utanför södra skärgården, som genom
närheten till Göteborg redan är i besittning af den för ända-
133-J36, 137, 344; 1888, sid. 128-129, 132-134, 200, 212-220,
223 - 230, 263, 265; 1889, sid. 50, 51, 55, 69-73; 1891, sid. 205,253;
1892, sid. 354-355, 367, 369, 372-375, 382; 1894-1895, sid. 33,
40, 41, 43 — 50, 50— 51. — En kort pro-memoria. Bilaga. —
Betänkande, angående den beslutade planen etc., sid. 25— 29, 37 — 38, 46
-68, 80-81, 83-84, 85-86, 88-91, 94-102.
c) utfartsbanan till Bottnafjorden: Bohuslänsk
Fiskeritidskrift, 1889, sid. 56, 63, 76—77. — Jämför vidare: Betänkande,
angående den beslutade planen etc., sid. 45. — Göteborgs och Bohus
läns landstings handlingar, 1888, n:o 12, sid. 7—8; 1889, n:o 18,
sid. 2.
d) utfartsbanan till Grebbestad—Krossekärr: Bohuslänsk
Fiskeritidskrift, 1884, sid. 32-41; 1886, sid. 228, 229,
230,231,233-234; 1887, sid. 128; 1888. sid. 129-130, 132-134, 200, 212-217,
220-230, 264, 266-267; 1889, sid. 74-76; 1891, sid. 205, 253; 1892,
sid. 354-355, 367-368, 373-375; 1894-95, sid. 33-34, 40, 41, 43
— 50, 50—51. — Betänkande, angående den beslutade planen etc., sid.
38-39, 70-71, 72, 90-91, 103-^124.
*) Jämför: Göteborgs och Bohus läns landstings handlingar,
1887, n:o 18, sid. 8. — Bohuslänsk Fiskeritidskrift, 1887, sid. 139;
1888, sid. 210, 214-215, 263, 265.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
