Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE FÖRSTA LAPSKA BÖCKERNA 19
Om originalet för öfversättningen se Qvigstad und Wiklund,
»Bibliographie der lappischen litteratur» (= »Mem. de la Soc. Finno-Ougrienne»,
XIII. Hfors 1899), s. 10 f.
Exemplar af boken förvaras, såvidt jag hittills kunnat utröna, i Kungl,
biblioteket, Upsala universitetsbibliotek, Linköpings stiftsbibliotek, Lycksele
kyrkoarkiv och Stadtbibliothek in Bremen.1
Herr Nils skulle emellertid enligt tvänne samstämmande uppgifter äfven
ha »renoverat själfva lapska abc-boken» (Riksreg. 24 sept. 1617) eller »stellt
och reformerat ABC Boken medh sijna stycker» (»En lijten Sångebooks»
företal). Detta var likväl de enda tillgängliga uppgifterna om denna
abc-bok, ingen af alla dem, som på ett eller annat sätt lämnat bidrag till den
lapska bibliografien, hade — alltifrån Schefferus i sin »Lapponia» 1673
och »Svecia literata» 1680 — sett boken, man kände ej dess tryckningsår,
utan ansatte det än till 1618, än till 1619, och den hade icke påträffats i
något bibliotek. Af allt detta ansåg jag mig i den nyssnämnda bibliografien,
s. 11 ff., nödsakad draga den slutsatsen, att en dylik abc-bok öfverhufvud taget
icke existerat i tryck, utan på sin höjd blott förelegat i handskrift. I denna
tro förblef jag ända till sistlidna vår 1921, då min vän bibliotekarien O.
Walde i »Alphabetisches Verzeichniss sämmtlicher Bücher der Bremer
öffentlichen Bibliothek», h. 1, 1833, s. 1 fann en lapsk abc-bok förtecknad,
hvilken, sedan densamma benäget blifvit lånad till Upsala, just befanns vara
denna mycket omskrifna och för apokryfisk hållna abc-bok af år 1619 och
1 I det vidlyftiga företalet, hvilket i öfrigt och till största delen är af religiöst
innehåll, vill förf. bl. a. bevisa sin ödmjuka tacksamhet, »för thet iagh är til min lägenheet
restituerat worden, och i thet samma bewisa min Restitutions frucht, at iagh icke hafwer
warit fåfäng, vthan giort hwad iagh hafwer förmått». Såsom af den ofvanstående
utredningen framgår, afser han med restitution tydligen sitt återinsättande i befattningen som
Pite lappars själasörjare, och han har ingalunda varit suspenderad, såsom Tunæus
förmodat (Hulphers, Vesterbotten, bih., s. 21), ej heller har han varit förflyttad till Uleåborg,
såsom man slutit af ett hos Waaranen, II, s. 244 aftryckt kollationsbref af den 30 april
1606 (K. R. Melander i Hist. Arkisto, X, s. 107 f.; K. G. Leinberg, Åbo stifts herdaminne
1554—1640, s. 220; A. H. Snellman-Wirkkunen, Oulun kaupungin historia, Uleåborg
1905—19, liite, s. 25). Den »herr Nils, som är kapellan i Piteå», hvars förordnande till
Uleåborg där utställes, måste nämligen ha varit en annan person än Nicolaus Andreæ,
hvilken äfven under dessa år nämnes som pastor pithensis. Enligt benäget meddelande af
öfverbibliotekarien L. Bygdén omtalas år 1609 en sacellan Nicolaus Matthiae i Piteå, och i
hjonelagslängden för samma år (Kammararkivet, Västerbotten 1609, nr 10) nämnes i Pite
kyrkoby jämte »Pastor Her Nuss», d. v. s. Nicolaus Andreæ, äfven »Nicolaus capellan»,
hvilken väl då återkommit från Uleåborg. Uleåborgs stads förste kyrkoherde Johan
Hen-rici Lithovius erhöll sitt kollationsbref på befattningen den 23 sept. 1610 (Leinberg, Handl,
rör. finska kyrkan, I, s. 345). Jag vill tillägga, att äfven K. R. Melander i en senare
uppsats i Hist. Arkisto, XII, s. 88 ff. framställt den förklaring af herr Nils’ »resitution», som
jag på grundval af utförligare källmaterial här gifvit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
