Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 K. B. WIKLUND
direkt, att han öfversatt den. Det ser snarast ut, som om den tillkommit
på så sätt, att dess »ombestyrare», som tydligen själf var fullkomligt okunnig
i språket, låtit en lapp för sig diktera en improviserad lapsk, öfversättning
af en svensk katekes och därvid, så godt han förmått, upptecknat dennes
diktat. Resultatet har blifvit fruktansvärdt. Lappens sydlapska, möjligen
från Jämtland härstammande dialekt är för en oskolad person ytterst svår
att med örat riktigt uppfatta och ännu svårare att i skrift fixera, och långa
stycken af texten ha också blifvit fullkomligt obegripliga; skribenten har
bl. a. icke ens kunnat skilja orden rätt från hvarandra, så att t. ex. titelns
två första ord Same nolmay egentligen borde lyda Samen olmay. När
Niu-renius hunnit igenom budorden, har han emellertid funnit det för besvärligt
att låta lappen diktera det som ju redan en gång blifvit öfversatt af Nicolaus
Andreæ, och han har då i stället helt enkelt skrifvit af dennes text, så långt
den räckt, med tryckfel och allt, och mellan dess olika afdelningar infogat
lappens diktat. Härvid har han naturligtvis varit omedveten om att diktatet
uppvisade en väsentligen annan språkform än den hos Nicolaus Andreæ
förekommande. Särskildt karakteristisk visar sig skillnaden mellan de båda
språkformerna däri, att de nedan omtalade finska beståndsdelarna alldeles
saknas i det jag kallat diktatet. Ur språklig synpunkt är således detta den
lapska litteraturens tredje alster det klenaste i hela denna litteratur, något
som icke vill säga så litet.
Med denna lapska katekes af år 1633 får icke förblandas en af A. A. v.
Stiernman, »Bibliotheca Sviogothica», P. II (Stockholm 1731), s. 773 under
Niurenius omtalad bok: »Holmiæ anno 1632 in 8vo per Ignatium Meurer, sub
titulo : Eenfallige och korta spörsmål öfwer ware Christelige hufwud styckior
och trones artiklar, uti war lilla catechesi, enfalligen stält för ungdomen i
Lappmarcken af O. P. N.» Denna katekes, hvilken jag en gång för länge
sedan sett i Luleå, förmodligen i Högre allmänna läroverkets bibliotek, men
som nu ej kunnat där återfinnas, är uteslutande affattad på svenska och
icke, såsom man af titeln kunde förmoda, på lapska.
I en artikel i Historisk Tidskrift 1891 omnämnde E. W. B(ergman)
s. 216, att Nicolaus Andreæ utgifvit en lapsk abc-bok äfven år 1632, en
katekes år 1633 och en förklaring däröfver år 1637, till hvilket ändamål,
äfvensom till sex lappgossars information, konungen genom skrifvelse af den
24 febr. 1619 anslagit tiondespannmålen af Pite socken. Källan för denna
notis är säkerligen en skrifvelse från landshöfdingen i Västerbotten Johan
Graan till K. M:t af den 20 maj 1667, som är aftryckt i Isak Feilmans
»Handlingar och uppsatser angående finska Lappmarken och lapparne», II,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
