Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52 RECENSIONER
den största af Sveriges offentliga boksamlingar har Upsala universitets
bibliotek också genom sin sekellånga centralställning inom vår vetenskapliga
värld kommit att i fråga om donationer både från offentligt och enskildt
håll intaga ställningen som facile princeps. Dess historia är därför också
i mångt och mycket en återspegling af de viktigaste faserna i hela vår
lärdomshistorias utveckling, och man kan därför med skäl betrakta
utforskandet af dess tidigare öden som ett betydelsefullt bidrag ej blott till
kännedomen om dess egen genesis utan också till belysning af den svenska
forskningens och det svenska universitetsstudiets historia öfverhufvud taget. Väljer
man sin synpunkt riktigt, vidgar sig perspektivet från bibliotekslokalerna i
det gamla Gustavianum till att omfatta hela den storslagna verksamhet,
hvarmed gångna seklers forskare i vårt land lagt grunden till det
vetenskapliga rykte, hvaraf Sverige i våra dagar med rätta kan yfvas. Tiden har i
yttre hänseende beröfvat oss den »rättmätiga preeminens framför andra
konungariken», som utgjorde vår stormaktstids stolthet; men de nya vidder,
som våra stora forskare vunnit för vetenskapen, stå alltjämt kvar som
svenskarnas oförgängliga insats i det mänskliga framåtskridandets historia, och
för vår lärdomshistoria är det därför en utomordentligt viktig uppgift att
utforska och klarlägga de förutsättningar, under hvilka dessas arbeten
tillkommit och genomförts. Det är ur denna synpunkt som bibliotekshistorien
får sin grundläggande betydelse; så fattad utgör den icke blott en begränsad
vetenskaplig specialitet utan också en uppgift af vidtgående idéhistorisk
omfattning.
De forna och nuvarande tjänstemän vid Upsala universitets bibliotek,
som förenat sig för att genom den festskrift, af hvilken ofvanstående
reflexioner närmast föranledts, hugfästa minnet af bibliotekets 300-åriga tillvaro,
ha tydligen också alla ledts af en gemensam önskan att direkt eller indirekt
ur så många synpunkter som möjligt historiskt belysa den institution, hvilken
de tillhört eller tillhöra. Grunddragen af bibliotekets organisatoriska
utveckling tecknas af Annerstedt i en serie kortfattade biografier öfver dess
chefer från 1600-talet intill vår egen tid; olika delar af samlingarna ha gjorts
till föremål för undersökningar af Hulth (deLinnéanska originalmanuskripten),
Lewenhaupt (Rosenhaneska handskriftssamlingen), Rooth (de tyska
medeltidshandskrifterna), A. B. Carlsson (Jonas Hallenbergs samlingar till Gustaf
II Adolfs historia), Ågren (Nordinska samlingen) m. fi. Betydelsefulla
undersökningar om Upsalas tidigare ställning som den rent svenska
boktryckarkonstens vagga meddelas af Collijn i hans studie öfver Paul Grijs, Upsalas
förste boktryckare. Bildningshistoriskt lärorik är Waldes uppsats om
Hogen-skild Bielke och hans boksamling, af hvilken åtskilliga rester finnas
bevarade i Upsalabiblioteket. Intressanta, i allmänhet af forskningen kanske för
litet beaktade sidor af gångna tiders biblioteksverksamhet belysas i Brings
undersökning af bibliotekets bytesförbindelser och Samzelius’ historik öfver
dess förvärf af utländska tidskrifter. Hur biblioteksmännens sociala
ställning tedde sig under den period, då den honetta ambitionen regerade sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
