Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Halvar E. Lagerqvist: Biblioteksstatistik. Några synpunkter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIBLIOTEKSSTATISTIK 163
Alltså något verkligt exakt mått på ett biblioteks storlek får man icke
genom räkning av band och kapslar och därför ej heller någon verkligt
säker grund för jämförelse mellan olika bibliotek, och detta är ju i alla fall
en av statistikens allra viktigaste uppgifter. I den tyska biblioteksstatistiska
litteraturen har man också framhållit detta, och en tysk biblioteksman, chefen
för Rothschildsche Bibliothek i Frankfurt a/M Berghoeffer, har t. o. m. gått
så långt i teoretisk fordran på exakthet, att han förklarat, att det egentligen
enda tillfredsställande sättet att räkna ett bibliotek skulle vara att räkna
antalet tryckta ord i det förefintliga bokbeståndet! Detta är ju och vill väl
också endast vara en paradox, men som ersättning för denna logiskt ideala
lösning av problemet har han använt den metod, som ju även hos oss
allmänt användes, och väl också är den ur ren mätningssynpunkt bästa,
nämligen att mäta den längd i hyllmeter, som samlingarna upptaga.
Kompletterar man räkningen av banden och broschyrerna i ett bibliotek med
hyllmetertalet, så erhåller man otvivelaktigt en fullt tillfredsställande uppfattning
av bibliotekets storlek. Jag anser, att ett allmänt angivande av bibliotekens
hyllmeterstorlek är ett synnerligen viktigt önskemål för den internationella
biblioteksstatistiken. Men endast som komplement till bandräkningen. Att
endast räkna meterlängden vore lika felaktigt som det enligt min mening är
att endast räkna banden. Enligt en uppgift av Paul Gehring i en avhandling
om biblioteksstatistik i Allgemeines statistisches Archiv 1928 lär man i
Bod-leian library ha vid en räkning år 1916 försökt detta. Man uppmätte
hyllmetertalet och räknade sig sedan till bandantalet genom att enligt
stickprovsmetoden skaffa ett mått på bandens medeltjocklek. Metoden är kanske
be-bekväm, men synes mig föga värd att anbefalla.
Märkvärdigt nog saknas nästan alltid uppgifter om hyllmetertal i den
utländska biblioteksstatistiken och otvivelaktigt är detta en brist. Metoderna
för bandräkning äro så skiftande, t. ex. bestämningen av gränsen mellan
band och broschyr, att en metersiffra måste betraktas som ett högst
nödvändigt och upplysande tillägg till de övriga statistiska uppgifterna. Ett
observerande av metersiffran skulle skydda mot feluppskattningar sådana
som exempelvis en sydamerikansk bibliotekstatistiker, Enrique Sparn, råkat
ut för, då han i en översikt över världens större bibliotek uppger, att Kungl,
biblioteket är väsentligt större än Uppsala universitetsbibliotek. Han borde
med ledning av de publicerade metersiffrorna kunnat se, att hans siffror
rörande dessa biblioteks relativa bandantal äro felaktiga.
Ännu en sak måste emellertid observeras vid tal om uppmätning av
hyllmeter, nämligen att detta mått egentligen endast är användbart förs. k.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
