Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
266 BENGT HILDEBRAND
och de nordiska länderna. Sverige besöktes 1489—90 av hans
underkommissarie Antonius Masth, vars verksamhet Collijn tidigare skildrat.1
Kardinal Raimundus’ andra beröring med Norden inföll, sedan turkarnas
anfall på de venetianska besittningarna 14992 ånyo gjort korstågsfrågan
särskilt brännande. Genom bullan »Domini et Salvatoris» den 5 okt. 1500
förkunnade Alexander VI en jubelavlat till förmån för det planerade korståget,
i bullan »Redemptoris ac Domini» av samma dag3 utnämnde han kardinal
Raimundus till legatus a latere samt avlatskommissarie för Tyskland och de
nordiska länderna. Alexander hade visserligen uttryckligen bestämt, att
avlatsinkomsterna denna gång uteslutande skulle användas till korslag mot
turkarna. Kejsar Maximilian, som kände den värde Kristi ståthållare, som
Alexander var, ställde sig emellertid till en början tvivlande till dennes
proklamerade oegennytta och vägrade helt enkelt att släppa Peraudi in i
Tyskland.4 Följande år åvägabragtes dock en överenskommelse och Peraudi
började sina resor, som åter gåvo honom anledning att misströsta om
mänskligheten. Den starka gikt, varav Hans Eminens led, minskade för övrigt
hans rörlighet och till Norden kom han aldrig själv. Redan den 3 nov. 1500
hade kardinalen till sina kollektorer i Norden utnämnt cistercienserabboten,
teol, dr Johan Speglin från Lausannes stift och prästen Herman Andersen,
magister in artibus och doktor i kanonisk rätt, från Odense stift. Dessa i
sin tur använde sedan underkommissarier, bl, a. Johan Butzemann,
professor i Greifswald.5 Det lilla avlatsbrevet från 1502 vittnar om, att dessa
kollektorer för sina ändamål måst taga även Danmarks boktryckarkonst
i bruk.
H. Rørdam har i sin lilla studie 1864 angående Raimundus’ nordiska
legation omnämnt bl. a. det i Roskilde den 7 dec. 1502 utfärdade
avlats-brevet. Då Rørdam just på grund av detta brev ifrågasätter, att kardinalen
själv befunnit sig i Danmark, misstar han sig. Raimundus satt, plågad och
fängslad av gikten, i Erfurt från den 29 okt. 1502 till slutet av december
månad s. å.6 Roskildebrevet är således, ehuru utställt i hans namn, i
praktiken utfärdat av någon underkollektor. I dylika fall användes icke kardi-
1 I. Collijn, Ettbladstryck, 1—2. Översikt av senmedeltida påvliga kollektorer i
Sverige i del 1, s. 36 ff.; motsvarande översikt för Danmark under konung Hans’ tid i
Lindbæk, à. a., s. 110—117, 128—133.
2 Pastor, a. a., s. 547 ff.
3 Paulus, a. a., s. 673.
4 G. Mehring, a. a.; Pastor a. a., s. 546 ff.
5 Lindbæk, a. a., s. 128. Kardinalens fullmakt av 8/n 1500 är tr. i Acta pontiflcum
Danica, Bd V, nr 3772. Herman Andersen tillhörde Johanniterorden, Rørdam, a. a., s. 111 f.
G Se kardinalens itinerar 1502—04 i Schneider, a. a-, s. 117—119.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
