Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. B. Carlsson: Ett svenskt 1500-talsexlibris och dess ägare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64 A. B. CARLSSON
nära lika, att man ej utan en minutiös undersökning kan upptäcka någon
skillnad. Att bladet i sin helhet ändock för ögat verkar något olika beror
närmast därpå, att texten i detta fall särskilt upptill och nedtill tränger så
mycket närmare den yttre ramens kant.
Den avgörande skillnaden ligger emellertid i årtalet. Detta tredje
exemplar bär nämligen icke som de andra årtalet 1597 utan 1599.
Ex-librisets ägare har sålunda av någon anledning funnit nödigt att förnya
sitt ägaremärke, men därvid inskränkt sig till att ändra den sista siffran i
årtalet. De uppgifter som på exlibrisbladet förekomma om ägarens ålder
och tid i kronans tjänst ha icke ändrats, ej heller den angivna dagen för
tryckningen, vilken dock näppeligen kan ha varit precis densamma året
1599 som 1597.
Förhållandet kan ge anledning att framställa det spörsmålet, huruvida
det i detta fall är fråga om ett helt nytryck eller endast ett omtryck efter
samma sats. Det förra skulle väl apriori förefalla som det naturligaste, då
hela exlibriset är sammanställt av bokstavstyper och annan typografisk
materiel, men — för så vitt man inte helt enkelt vill förutsätta rent
förbiseende — lösas onekligen en del frågor lättare efter den senare linjen.
Får man antaga, att det här endast är fråga om ett omtryck efter samma
sats, är det naturligt, att så litet som möjligt i satsen ändras och att denna
ändring inskränkes till det mest iögonenfallande, själva årtalssiffran.
Vid hel nysättning finnes ju däremot ingen anledning att icke ändra alla
uppgifter, som kräva ändring och rättelse. För omtryck talar också den
noggranna överensstämmelse som råder mellan de bägge bladtyperna; det
tyckes som åtminstone på något ställe en mera märkbar skillnad i fråga om
bokstavstyper eller avstånd skulle kunnat iakttagas, om hel nysättning ägt rum.
Det skulle ha sitt intresse att i detta sammanhang något närmare
ingå på den mans person och levnadsförhållanden, om vilkens sinne för
de bokliga skatterna hans nu framdragna ägaremärke — hans »bomärke»
som det på ett ställe kallas — i sin mån bär vittnesbörd. På sitt sätt var
han en märklig man, som under 36 års tid först som simpel knekt och
sedan som mönsterskrivare deltog i »Norlänningarnes då warande krigs
fatiguer» och därunder bl. a. gjorde en del uppteckningar om deras öden,
vilka sedan fått ligga till grund för en senare bygdebeskrivares skildring
i dessa ting.1 Det skulle emellertid föra för långt och jag får nöja mig
1 M. N. Nordenström, Utkast till beskrifning öwfer Stode socken, till trycket
befordrad af J. Nordlander (Stockh. 1894) (= Norrländska samlingar 2); 2:a uppl., red. år
1923 af N. J. GUST. Wide, utg. af Stode Gille (Stockh. 1923). — Om Ingemar Jönsson och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
