Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elof Colliander: Några beslagtagna editioner av Sveriges rikes lag. Ett apropå till 200-årsminnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA BESLAGTAGNA EDITIONER AV SVERIGES RIKES LAG 69
prolongationstidens utgång år 1775 ett avsevärt antal upplagor. Följande
editioner äro för mig kända, men det är ju möjligt, att ännu en eller annan
upplaga kan komma i dagen vid ytterligare efterforskningar: en upplaga i
8:0 1758,1 en 4:o- och en liten 8:o-upplaga 1762,2 en 4:o-edition 1764,3 en
upplaga i liten 8:0 vartdera av åren 1766, 1770 och 1775.
Flertalet av dessa editioner äro numera sällsynta, ett par kanske rent
av unika (jfr nedan not 2 och 3). Anledningen till att åtskilliga av
ifrågavarande upplagor saknas i de offentliga biblioteken, torde vara, att
Hessel-berg ej ordentligt synes ha fullgjort sin stadgade skyldighet att avlämna
arkivexemplar till biblioteken. Bokägaremärken i de exemplar, som nu finnas
i de offentliga biblioteken, vittna om att de ej inkommit till biblioteken
genom arkivleverans utan förvärvats på annat sätt. Trycklistor från
Hessel-bergs tryckeri finnas endast ofullständigt bevarade i Kungl. Biblioteket och
ej alls i Uppsala universitetsbibliotek.
När Hesselbergs privilegium utlöpte 1775, erhöll han den 23 april
1776 ytterligare prolongation, men på villkor »så wida wid den nya uplagan
alla slags tryckfel undwikas». Detta villkor kom att bli ödesdigert för
Hesselberg och medförde till slut, att han 1781 dömdes förlustig privilegiet.4
Kungl, boktryckaren Henrik Fougt, som innehade privilegium »på alt
hwad sub Titulo Majestatis på trycket utkommer» och som tydligen varen
förslagen och fördomsfri man, önskade även komma i besittning av
privilegiet på lagbokens tryckning. Trots att Hesselberg innehade nämnda
privilegium var Fougt nog djärv att 1779 påbörja sättningen och tryckningen
av en edition med antikvastil, då tidigare endast upplagor med frakturstil
utkommit. Hesselberg besvärade sig över Fougts intrång i en inlaga till
kanslikollegiet av den 30 juni 1779, vilken denne i sin förklaring
besvarade med undanflykter och insinuationen att Hesselberg också »skördat på
hans teg». Härvid syftade han på att Hesselberg tryckt vissa vid
riksdagen 1779 gjorda ändringar i lagen, å vilkas tryckning Fougt ansåg sig ha
privilegium.
1 Katalog öfver Gestrinska biblioteket vid Gefle trivialskola (1840), s. 16, nr 50. Detta
exemplar är ju tyvärr numera obefintligt, då biblioteket som bekant förstördes genom den
eldsvåda, som år 1869 hemsökte Gävle och bl. a. lade läroverket i aska. Något annat
exemplar av en upplaga, tryckt 1758, har jag mig ej bekant.
2 Förteckning öfver Kalmar h. elementarläroverks boksamling (1876), s. 43 upptager
en upplaga i 4:o år 1762. Denna upplaga har jag ännu ej haft tillfälle att granska. För så
vitt ej något tryckfel föreligger i Förteckningen, utan verkligen en edition i 4:o utkommit
1762, torde upplagan vara ytterst sällsynt, om ej rent av unik.
3 Exemplar i Göteborgs stadsbibliotek och Stockholms högskolas jurid. bibliotek.
4 H. SchÜCK, anf. arb., s. 232.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
