Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från bok- och biblioteksvärlden - Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia - Ur tidskrifter m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bibliotekets större donatorer, f. folkskoleinspektören C. J.
Meijerberg († 1903), som testamenterade Jämtlands
bibliotek omkr. 5,000 volymer, till stor del
pedagogisk litteratur. Av bibliotekariens årsberättelse för
1933 framgår bl. a., att bibliotekets stat utgör något
över 19,000 kr., varav i statsunderstöd för år 1933
utgått 4,900 kr. Till inköp och bindning ha använts
4,540,39 kr. Besöksfrekvensen utgjorde under året
24,947 personer, hemlånen — häri inberäknade
vandringsbiblioteken — till vuxna uppgå till 26,589, till
ungdom 17,778. Tillväxten utgöres av 2,320 volymer
jämte en del broschyrer, i hyllmeter omkr. 54 meter.
Nyförvärv såväl svenska som utländska förtecknas
i en särskild avdelning. Vidare fortsattes serien »Ur
Jämtlands biblioteks handskriftssamling» med ett
tredje bidrag: »En resa i Tyskland för hundra år
sedan». C. A. Adlersparres »Reseminnen», i utdrag
publicerade av G. Hasselberg.
Samfundet för utgivande av handskrifter
rörande Skandinaviens historia hade ordinarie
höstsammanträde den 18 dec. 1933. Därvid omvaldes
regeringsrådet Thulin till ordförande. Till ledamöter
i redaktionsutskottet utsågos prof. Tunberg och
förste bibliotekarie Bring samt till revisorer
överbibliotekarie Gödel och prof. Herlitz. Till
ledamöter i samfundet valdes fil. dr Yngve Lorents och
prof. Arthur Montgomery. Efter förhandlingarna
förevisade riksheraldikern frih. Fleetwood
balloptikonbilder av i riksarkivet utförda avbildningar av
medeltida sigill. Samfundets publikation för
innevarande år utgöres av Stockholms stads tänkebok
1514—1520, redigerad av arkivrådet Almquist.
Ur tidskrifter m. m.
En svensk Cato-upplaga.
I Het Boek, Deel XXII: Afl. 1 (1933) har M. Boas
offentliggjort en uppsats »Cato-Uitgaven, gedrukt te
Upsala», i vilken han beskriver en enligt hans
mening mycket sällsynt upplaga av Dionysius Cato,
Disticha de moribus ad filium med kommentarer av
Jesper Svedberg. Förf. känner endast tre exemplar
av denna bok, vilka finnas i universitetsbiblioteket
i Uppsala, Bibi. Royale i Bruxelles och i hans egen
samling. Upplagan torde emellertid vara långt ifrån
sällsynt, så finnas exemplar i Kungl. biblioteket m. fl.
svenska bibliotek. På titelbladet finnes tryckaren
angiven : Ex officina J. H. Werneri, Reg. Acad. Typogr.
Johan Henrik Werner, en tysk formsnidare från
Lüneburg, förestod från år 1698 som faktor det Wankijfska
tryckeriet i Stockholm, som han år 1705 övertog,
varvid han erhöll fullmakt som kungl, boktryckare;
han dog 1735. Åren 1701—1705 var han också
verksam som akademisk boktryckare i Uppsala och det
är under denna tid, som den här beskrivna
Catoupplagan trycktes.
Den nu föreliggande upplagan är nämligen ett
avtryck av den avhandling, med vilken Jesper
Svedberg år 1681 under Andreas Norcopensis presidium
erövrade magistergraden i Uppsala, och kan dateras
till år 1702. På titelbladet kallas Svedberg nämligen
»nunc desig. episc. Scar.», vilket senare ord av Boas,
som ej haft några biografiska källor om Svedberg
att tillgå, upplöses Scaraburgensis. Svedberg valdes
som bekant år 1702 till biskop i Skara, vilket ämbete
han följande år tillträde. Svedbergs avhandling
utkom av trycket redan år 1681 hos Nicolaus Wankijf
i Stockholm. Utom dissertationsupplagan trycktes
en upplaga med annat titelblad, Dionysii Catonis ||
Disticha || De || Moribus || Ad Filium, || Cum ||
Lèmmatibus Sturmii || & Græca versione Jos. Scaligeri. ||
Commentariis illustrata || a Jespero Swedberg || Cuprimontano.
||Stockholmiæ, || Excudebat Nicolaus Wankijf, ||
Reg. Typogr. An. M. DC. LXXXI. I 1702 års upplaga
ha emellertid även en tysk (av Opitz) och en svensk
textversion bifogats, varjämte den som utfyllnad i
slutet (s. 276—280) har några psalmer; på sista sidan
finnes nedtill kustoden DEMOPH., som kan ge
föreställningen att boken är ofullständig. Så är
emellertid icke fallet, ty alla kända exemplar hava denna
kustod, som i Uppsalaexemplaret överklistrats.
Huvudinnehållet i artikeln utgöres av en analys av den
av Svedberg publicerade Cato-texten och dess
förhållande till den av Scaliger (Leiden 1626) utgivna
och till den tyska översättningen av Opitz. Det är
ett icke oviktigt bidrag, som här lämnas till de
holländsk-svenska litterära förbindelserna på 1600-talet.
Cn.
I Meddelande från Svenska riksarkivet för år
1932 (Stockh. 1933), s. 112—116, har arkivarien S.
Hedar lämnat några nya meddelanden om
»Bokbindarna Markus Sigfridsson och Mauritz
Zimmerman», hämtade ur Kammararkivets skuldböcker från
förra delen av 1600-talet. Det gäller särskilt olika
av den förstnämnde för kansliet utförda arbeten, icke
blott förgyllning av papper, leverans av
skrivpergament och skrivpapper, bindning av registraturer och
diarier utan även bindning av böcker cch
handskrifter i stort antal, vilkas titlar även angivas. Bland
dessa märkas flera böcker, som Johannes Bureus och
Lars Nilsson Tungel låtit binda för konungens
räkning, vidare har Markus Sigfridsson åt konungen
bundit exemplar av stads- och landskapslagarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
