Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från bok- och biblioteksvärlden - Göteborg. Stadsbiblioteket. Utställning av svenskt boktryck 1483—1718. Av T. Kleberg - Linköping. Stifts- o. landsbiblioteket. Verksamheten 1932/33, 1933/34. Av Nils Gobom - Örebro. Stads- o. länsbiblioteket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
FRÅN BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄRLDEN
varvid denna demonstrerats av överbibliotekarien.
Vidare hade flera föreningar, Arbetarnas
folkhögskola och ett stort antal klasser från stadens skolor
avlagt besök, i allmänhet i samband med
demonstration.
Kostnaderna för anordnandet av utställningen
bestredos av enskild person.
T. Kleberg.
Linköping. Stifts- och landsbiblioteket.
Verksamheten 1932J33.
Ur den till chefen för ecklesiastikdepartementet
avgivna redogörelsen för bibliotekets verksamhet
1932/33 må följande anföras:
Antalet under året till hemlån utlämnade
bokvolymer uppgick till 85,976, vilket vid jämförelse med
föregående år innebär en ökning med 9,941. Lånen
utanför Linköpings stad utgjorde 3,337 volymer, varav
683 utsändes (per post och som vandringsbibliotek)
till enskilda personer på 59 olika orter och till 18
bibliotek och studieorganisationer. Till 10 bibliotek
och arkiv ha utlånats 131 handskrifter. Från andra
bibliotek och arkiv förmedlades lån av 999 tryckta
volymer och 61 handskrifter. Till begagnande i
for-skarrummet framtogos 1,624 handskrifter (vid
förnyad framtagning av samma volym under flera dagar
i följd har varje framtagning räknats som en volym).
Antalet från biblioteket utgående postförsändelser
uppgick till 2,335, vartill kommer
folkbiblioteksavdelningens lokalpost m. m. av 4,291 försändelser.
I redogörelsen framhålles särskilt den starka
ökningen av bokförsändelser per post till utom staden
bosatta låntagare (1930/31: 442 vol. till 37 orter, 1931/32:
509 vol. till 52 orter, 1932/33: 586 vol. till 59 orter) och
den ökade utsträckning i vilken tillmötesgående med
lån från andra bibliotek, särskilt de stora
statsbiblioteken, måst tagas i anspråk (1930/31: 541 vol., 1931/32:
707 vol., 1932/33: 999 vol.).
Bokavdelningens tillväxt under året utgjorde 3,184
volymer. Av dessa förvärvades 1,233 genom köp
och 1,951 såsom gåvor. Bland de senare märkes det
i föregående årsredogörelse omnämnda s. k.
Leijonhufvudska släktbiblioteket. I ovanstående siffror
ingår icke en del från tryckerier och redaktioner
överlämnade småtryck och tidningar. Bland
handskriftsavdelningens förvärv framhållas en foliovolym
innehållande Lewenhaupt-Sparreska familjepapper
och tre foliovolymer räkenskaper, protokoll m. m.
från Östergötlands Västra Kretsförening.
Konserveringsarbetet inom bibliotekets samlingar
av handskrifter och äldre tryck har fortgått dels i
bibliotekets egen konserveringsverkstad, dels i Upp-
sala universitetsbiblioteks bokbinderi. Av
konserveringsmedlen ha under året tagits i anspråk 1,100:26 kr.
Den planerade utvidgningen av lokalerna, som
omnämndes i årsberättelsen för 1931/32, har under
sistförflutna arbetsår kunnat genomföras. Genom
inredning av ett reservutrymme en halvtrappa ned i
nybyggnaden har erhållits en läsesal inrymmande
löpande tidskrifter, referensbibliotek och 46
sittplatser. Genom en första inredning med tidnings- och
bokhyllor har vidare i bokmagasinet i nybyggnadens
källarvåning vunnits ca. 7C0 hyllmeter
accessionsut-rymme.
I bibliotekets stat för budgetåret 1932/33
underkastades genom 1932 års riksdags beslut posten
»bokinköp, inbindning och vissa expenser» en minskning,
i det att hälften av det extra anslag å 2,000 kr., som
utgått till ifrågavarande ändamål alltsedan
bibliotekets inrättande 1926, indrogs. Genom beslut av
1933 års riksdag har för budgetåret 1933/34 icke blott
återstoden av det extra anslaget indragits utan även
1,000 kr. av det sedan 1926 med 8,000 kr. utgående
ordinarie anslaget till bokinköp m. m. Bibliotekets
statsanslag till ifrågavarande ändamål har sålunda
på två år reducerats med 3,000 kr., från 10,000 till
7,000 kr. Samtidigt har, som av ovan anförda siffror
framgår, kraven på biblioteket starkt ökats.
Stifts- och landsbibliotekets stat balanserar på
56,104 kr. (inberäknat konserveringsmedel). Härtill
kommer enligt särskild stat Linköpings stads andel
i bibliotekets driftkostnader m. m. utgörande för
kalenderåret 1933 14,230 kr.
Utlåningsexpedition och läsesal ha, med vissa i
instruktionen angivna inskränkningar, varit
tillgängliga alla vardagar kl. 12—2, 5—8 e. m. med undantag
för tiden 1 juni—31 augusti, då öppethållandet på
kvällarna varit begränsat till kl. 6—8.
Forskarrum-met har varit tillgängligt kl. 9,3j—4, 5—8
(sommarmånaderna 9,30—3, 6—8).
N. G-m.
Örebro. Städs- och länsbiblioteket.
Samfundet Örebro stads- och länsbiblioteks
vänner har utgivit Meddelande, nr V (Örebro 1934.
22 s. 8°) under redaktion av samfundets sekreterare
direktör P. R. Dahlman. Det lilla häftet
innehåller bl. a. en nekrolog över en av samfundets
stiftare och dess förste ordförande f. landshövdingen i
Örebro, överståthållaren Henning Elmquist
(t 23 aug. 1933), vilkens porträtt inleder häftet,
vidare en av red. H. Wibling författad skildring av
det nya »Mörnerrummet i bibliotekshuset», i vilket
Birger Mörners år 1928 till Örebro förvärvade sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
