- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen / Årgång XXI. 1934 /
188

(1914-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carl Björkbom: Biblioteksfotografering

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Denna metod att duplicera äldre katalogbestånd har en mycket stor
betydelse för framställningen av samkataloger (Gesamtkataloge, Union
catalogues), ett av det moderna biblioteksväsendets viktigaste problem. Den
största av de samkataloger, som för närvarande äro under arbete, påbörjades
1927 vid Kongressbiblioteket i Washington (det s. k. Project B). Den är
planerad att omfatta bestånden i samtliga amerikanska bibliotek av betydelse
samt dessutom i en del av de viktigaste utomamerikanska biblioteken.
Katalogen består i första hand av tryckta katalogkort samt uppklistrade klipp
av kataloger i bokform. Dessutom har man emellertid under de senaste
åren även börjat använda fotostatkopior. En del bibliotek hava sålunda i
repriser insänt sina kortkataloger till Kongressbiblioteket, vilka där
fotostaterats; andra bibliotek, t. ex. Henry Huntingdon library, ha själva låtit
framställa dylika kopior.[1]

För duplicering av löpande kataloger ha de fotografiska metoderna
däremot icke samma betydelse. Härvid användas i stället andra förfaringssätt
(typtryck, stencil, Adrema m. m.).[2]

Kostnaderna för fotograferingen kunna emellertid betydligt nedbringas
även med bibehållande av negativförfarandet, nämligen genom användning
av kinofilm.[3] Särskilt på den senaste tiden har detta förfaringssätt kommit
till allt vidare användning. Det har för biblioteksändamål många viktiga
fördelar och kan tänkas innebära en fullständig revolution inom
biblioteksväsendet.

Redan 1865 framställde engelsmannen Simpson ett förslag att framställa
mikrofotografier av dokument och under Paris belägring fem år senare
användes dylika fotografier, 4 cm. i kvadrat, av meddelanden, som förmedelst
brevduvor sändes ut ur staden till provinsen. Någon allmännare användning
fick emellertid ännu icke denna metod.

På Congrès de bibliographie et documentation i Bruxelles 1911
uppvisades för första gången fotografier av boksidor upptagna på en filmrulle.
För användning insattes filmrullen i en projektionsapparat, som kastade
bilder på en platta. Uppfinnaren av denna »bibliophote», ingenjören Robert


[1] Library of Congress. Report, 1933, s. 42—43.
[2] I Zentralblatt für Bibliothekswesen, 50 (1933), s. 582 meddelas att Zeiss-Ikon fabriken
konstruerat en »Scheckregistrierungsapparat», försedd med en projektionsapparat, som
tillåter överblickandet av 3,000 titlar i minuten. Här användes tydligen kinofilm (se nedan).
Metoden kan måhända någon gång få betydelse även för bibliotekstekniken.
[3] Termen »kinofilm» är att föredraga framför den ofta använda »mikrofilm».
Kinofilmen förekommer nämligen i tre olika bredder (normalfilm 35 mm., smalfilm 16 mm. och
småfilm 9,5 mm.). Den för biblioteksfotograferingen vanligaste filmen är normalfilmen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:14:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bokobibl/1934/0208.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free