Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carl Björkbom: Biblioteksfotografering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Goldschmidt i Bruxelles överlämnade till Institut international de bibliographie
fri rättighet att utnyttja denna uppfinning.[1] Kostnaden för fotograferingen
beräknades till 5 centimes pr bild.
Det är emellertid först de senaste åren, som kinofotograferingen
kommit till större användning för biblioteksbruk. Flera olika apparater (Leica,
Contax, Ansco, Lemare, Kennedy m. fl.) finnas nu i handeln.[2] I Sverige
har en apparat, särskilt avsedd för biblioteksfotografering, konstruerats
av T. Sellman, firma Sellmanfilm, Stockholm. Denna apparat har använts
bl. a. vid Riksarkivets fotograferingar i ryska arkiv.[3] Sellmankameran är
monterad med objektivet riktat nedåt på ett stativ med fyra ben. Genom
skenor, som glida på dessa, regleras kamerans inställning. För
fotograferingen har man alltså endast att placera stativets fötter på hörnen av den
yta, som skall fotograferas. Då apparaten med sitt stativ är mycket lätt att
transportera, har den stort värde, när det gäller att utföra fotograferingar
utanför biblioteken. Den ställer sig emellertid alltför dyr. Det kan också
ifrågasättas, huruvida man för biblioteksändamål icke kan nöja sig med några
få standardiserade format. Gör man detta, är en så invecklad och kostsam
apparat som den Sellmanska onödig, och man kan reda sig med en enkel
filmkamera i fast stativ av enklaste konstruktion. På Svenska akademien
har sedan någon tid en dylik enkel apparat varit i bruk och fungerat till
full belåtenhet. Professor A. Odencrants vid Generalstaben har konstruerat
en enkel och prisbillig fotografiapparat med kinofilm för biblioteksbruk. Den
kan begagnas dels med löst stativ, dels även med fast stativ avsett för åtta
olika format — ett antal, som dock lätt kan ökas — samt dessutom med
ett stativ för resebruk avsett för ett format. Den sistnämnda apparaten har
använts t. ex. vid Generalstabens krigshistoriska avdelnings forskningar i
utlandet rörande Gustav II Adolfs historia.[4] Den Odencrantsska apparatens
enkelhet och prisbillighet gör det möjligt för bibliotek att i stor utsträckning
själva skaffa sig en fotografiapparat.
Vid begagnandet av filmfotografier av boksidor el. dyl. kan man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
