Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Recensioner - Fritz Milkau: Handbuch der Bibliothekswissenschaft, Bd 2. Lpz 1933. Av Samuel E. Bring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER 209
biblioteksstatistik, vilka utarbetats av Schwenke och Leyh och även
till-lämpats efter 1901, varigenom möjligheter skapats för direkta jämförelser
mellan skilda bibliotek. I ett viktigt avseende skiljer sig denna tyska
statistik från den, som allmänt begagnas i våra vetenskapliga bibliotek, i det
att man genom den även kan avläsa bibliotekspublikens fördelning i
yrkesgrupper. I det hela bär uppsatsen ytterligare vittnesbörd om Leyhs lugna
måttfullhet i en fråga, där yrkanden på biblioteksstatistikens utvidgning
icke saknas. Hans uttalanden om svårigheterna att åstadkomma en
internationell, jämförbar biblioteksstatistik, för vilken Institut international de
coopération intellectuelle uppgjort ett schema, delas säkerligen av många
biblioteksmän.
Ett längre kapitel, det andra i handboken, är ägnat åt »Die Erwerbung»,
där bokanskaffningens metoder och principer ingående diskuteras. Det har
till författare direktorn för statsbiblioteket i München Emil Gratzl. Sitt
ämne har han uppdelat i fyra huvudavdelningar: nyförvärvens organisation,
anskaffningsgrundsatserna, olika slag av accessioner (däribland köp genom
bokhandeln och i antikvariat, arkivleveranser, byten, gåvor, skillnaden
mellan fortsättningar och tidskrifter) samt bibliotekens accessionsavdelning
och arbetet därinom. Gratzl har många goda, nyttiga och välmotiverade
råd att ge, då det gäller bokanskaffningens och bokurvalets svåra konst.
Kanhända en modernt inställd biblioteksman icke har så många nya
uppslag att hämta ur denna grundliga genomarbetning av ämnet, då författaren
så gott som uteslutande sett frågan ur tysk synpunkt. Säkert är i varje
fall, att hans bidrag är mycket intressant och klart upplagt; man läser det
också med verkligt nöje. Det mesta av vad han meddelar är obestridligen
riktigt och torde näppeligen av någon kunna bestridas. Mot en och annan
av hans meningar måste man däremot ställa sig skeptisk, såsom t. ex. mot
hans påstående (s. 156), att kollationering av gjorda inköp är onödig och
icke motsvarar den därpå nedlagda arbetsprestationen. En nära tjugoårig
erfarenhet har lärt mig nyttan och nödvändigheten av en dylik
granskningsåtgärd, och jag skulle kunna anföra ett otal exempel på huru felaktigheter
(onöjaktigt tryckta ark, felande ark och planscher) genom en dylik före
accessonskatalogiseringen företagen granskning upptäcks och kunnat
repareras, vilka, om de händelsevis längre fram i tiden kommit till synes, aldrig
hade kunnat avhjälpas. Gratzl påstår vidare (s. 168), att man icke bör hos
två firmor på en och samma gång efterfråga ett behövligt arbete, emedan en
dylik åtgärd i följd av lagen om tillgång och efterfrågan ovillkorligen
medför ökning i priset. Även häremot talar en lång erfarenhet. Man kan väl
knappast förutsätta, att en sådan inbördes intim korrespondens existerar
mellan antikvariaten i London, Cambridge och New York, då det gäller en
engelsk bok, eller i Leipzig, Frankfurt am Main och Wien, då det är fråga
om en tysk bok, att en samtidigt till dessa gjord förfrågan skulle driva upp
prisen. I denna fråga torde följande exempel tala sitt tydliga språk. För
några dagar sedan gjordes från Universitetsbiblioteket i Uppsala en för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
