Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Recensioner - Fritz Milkau: Handbuch der Bibliothekswissenschaft, Bd 2. Lpz 1933. Av Samuel E. Bring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210 RECENSIONER
frågan till ett antikvariat i Köpenhamn, med vilket biblioteket många år
haft förbindelser, till vilket pris en som sällsynt angiven liten skrift kunde
levereras. Samtidigt riktades till ett ganska nytt antikvariat i samma stad
ett likartat spörsmål. Det ena erbjöd skriften för 6 kronor, det andra för
10 kronor. Genom den dubbla förfrågan sparades således 4 kronor,
visserligen ingen stor summa men i alla fall något. Gratzl har även berört
dubletterna i bibliotek, deras tillkomst och användning. Likväl har detta ämne
tagits upp till behandling i ett särskilt kapitel, det tredje, av förutv. förste
direktorn vid statsbiblioteket i Berlin, Ernst Kuhnert. Här fäster man sig särskilt
vid redogörelsen för den av Notgemeinschaft der Deutschen Wissenschaft
för några år sedan inrättade centralinstitutionen för nyttiggörande av de
tyska bibliotekens dubletter. Till denna har också anslutit sig de
österrikiska vetenskapliga biblioteken och Kungl. Biblioteket i Haag.
Notgemeinschaft har också satt i gång förfrågningar till de tyska biblioteken om
befintligheten av bestämda, eftersökta arbeten, vilkas förvärv åstundas av ett
visst bibliotek.
Inbindning och därmed sammanhängande frågor har chefen för
Universitetsbiblioteket i Leipzig Otto Glauning dissekerat i fjärde kapitlet, som
bär titeln »Einband und Kennzeichnung des Besitzes». I förra avdelningen
redogör han i korthet för olika slags band, även s. k. förlagsband, material
och de flerfaldiga försök, som gjorts att ersätta bindning genom en enkel
häftningsanordning i avsikt att nedbringa kostnaderna för bokbindningen.
Säkerligen kan intet större bibliotek i dessa tider följa den av honom
uppställda grundsatsen, »dass jedes Buch für sich gebunden werden muss».
Vilken väldig ökning av bindningsutgifterna skulle det ej medföra, om ett
universitetsbibliotek med normala bytesförbindelser skulle binda var för sig
den stora mängden inströmmande akademiska avhandlingar. Och Glauning
anför också många nödvändiga undantag från denna regel och beskriver i
sammanhang därmed olika former av kapslar och s. k. »Ziehmappen».
Utförligt uppehåller han sig vid bibliotekens inställning till bokbindaren och
de plikter som åligga den, som har sig anförtrodd ledningen av ett
biblioteks bindningsavdelning. I kapitlets senare avsnitt ägnar Glauning en
ingående och mycket detaljerad uppmärksamhet åt alla slag av
bokägare-märken såsom exlibris, stämplar och deras material, form och färg samt
huru och varest på boken dessa lämpligast böra anbringas, en detalj, som
synes ganska oviktig för ett större vetenskapligt bibliotek.
Efter en grundlig och till eftertanke manande genomläsning av kapitlet
»Die Katalogisierung », författat av förutvarande Erster Bibliotheksrat an
der Staatsbibliothek i Berlin, Rudolf Kaiser, känner sig anmälaren mera
än förut inkompetent att yttra sig om detsamma. Den mångfald av
katalog-och katalogiseringsfrågor, som här på nära 100 sidor upprullas och
diskuteras, och den synnerligen rikhaltiga litteratur, som för varje detaljspörsmål
citeras i noterna, lägga tydligt å daga, att katalogiseringen är ett svårt och
invecklat problem, ja rent av, om uttrycket tillåtes, en hel vetenskap. Att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
