Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Recensioner - Fritz Milkau: Handbuch der Bibliothekswissenschaft, Bd 2. Lpz 1933. Av Samuel E. Bring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214 RECENSIONER
huru utlåningen bör regleras och inskränkas, när det blir fråga om
försändning av dyrbarare manuskript till andra bibliotek, samt vilka
handskrifter böra förvärvas eller bättre, huru biblioteken böra var för sig
avgränsa sina samlingsområden. Fischer drar upp gränslinjen mellan
bok-och kartsamlingar, lägger fram grundprinciperna för katalogisering av kartor
och dessas förvaring i biblioteken, förtecknar en del kartografiska
uppslagsverk, dock långt ifrån alla, och namnger några få av de viktigaste
kartsamlingarna. Wolf lämnar en lärd och intressant historik över uppkomsten
och utvecklingen av notskrift och musiktryck samt redogör för viktigare
musikbibliotek, tryckta musikkataloger och bibliografiska hjälpmedel.
Det tionde kapilet, »Bibliotheken mit beschränktem Sammelgebiet», är
uppdelat i tvenne avdelningar. I den ena behandlas »Die Bibliotheken der
Technischen Hochschulen» av Paul Trommsdorff, chef för biblioteket vid
Tekniska Högskolan i Hannover, i den andra »Instituts-, Behörden- und
sendere Fachbibliotheken» av Gotthold Naetebus, förutvarande ledare för
Universitetsbiblioteket i Berlin. Trommsdorff, som i tal och skrift arbetat
och drivit en ivrig propaganda för biblioteken vid de tekniska högskolorna,
ger först en överblick över de tekniska högskolornas tillkomst inom tyskt
språkområde — Polytechnicum i Zürich och Polytechnisches Institut i Riga
äro därför nämnda — och utvecklar därefter närmare den egenart och den
särställning, som de tekniska högskolornas bibliotek intaga gent emot andra
bibliotek, särskilt universitetsbiblioteken, på grund av väsensskillnaden i den
litteratur, som är föremål för deras boksamlande verksamhet. Han pläderar
ivrigt för dessa biblioteks vidare utbyggnad och för större bokanslag till
dem, redogör för några särskilda bibliotek, innehållande teknisk litteratur,
däribland det för några år sedan stiftade Bibliothek des Deutschen Museums
i München, samt slutar med att diskutera frågan om möjligheterna att få
till stånd ett tekniskt centralbibliotek i Tyskland. I sitt bidrag skildrar
Naetebus de tyska seminarie- och institutionsbibliotekens uppkomst och de
många försök, som i Tyskland, enkannerligen Preussen, sedan 1890-talet
och fram till 1930 gjorts för att organisatoriskt reglera förhållandena mellan
universitetsbiblioteken och de mindre bibliotek, som vuxit upp i anslutning
till ett universitetsseminarium eller en högskoleinstitution. Problemet har
hittills icke funnit någon lösning; dock har under de allra senaste åren,
som Naetebus påvisar, genom enskilt samarbete mellan universitetsbibliotek
och seminariebibliotek i några tyska städer gemensamma förteckningar över
i båda befintliga löpande tidskrifter eller grupper av tidskrifter åstadkommits.
Andra specialbibliotek, som författaren behandlar, äro tyska ämbetsverks
och myndigheters bibliotek, av vilka de, som stå öppna för allmänheten,
omnämnas med större utförlighet, liksom de myndigheters bibliotek, som
ha en övervägande vetenskaplig karaktär eller äro att anse som fria
forskningsinstitut. Till sist följa uppgifter om några fackbibliotek i enskild ägo
men tillgängliga för vem som helst samt en redogörelse för Die Deutsche
Heeresbücherei, bildat genom en sammanslagning av de bibliotek, som till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
