Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erik Wilhelm Dahlgren †. Av Isak Collijn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230________ ERIK WILHELM DAHLGREN f
rade han som detta sällskaps ordförande, år 1921 blev han dess
hedersledamot. — I samband med Uppsala universitets jubelfest 1893 promoverades
Dahlgren till filosofie hedersdoktor.
Sina kanske mest betydande forskningar, åtminstone ur svensk
synpunkt, har Dahlgren företagit, sedan han tog avsked från bibliotekstjänsten.
År 1917 fick han i uppdrag av friherre Louis De Geer på Leufsta (f 1925)
att skildra dennes släkts och egendomars historia. I och för fullgörande
av detta omfattande uppdrag kom han att alltsedan 1918 bedriva trägna
forskningar icke blott i det rika familjearkivet på Leufsta utan även i
riks-och kammararkiven. Som resultat av dessa forskningar föreligger en rad
utmärkta arbeten av Dahlgrens hand, vilka beröra icke blott ätten De Geer
utan även svensk brukshantering i allmänhet. Främst märkas det stora
genealogiska verket »Ätten De Geer. Stamtaflor» (1920), monografien »Louis
De Geer 1587 —1652. Hans lif och verk» i två digra volymer (1923), som
belönades med Svenska akademiens stora medalj i guld på akademiens
högtidsdag 1924, samt som sista frukt av Dahlgrens lärda mödor överhuvud
»Louis De Geers brev och affärshandlingar 1614 — 1652» (Historiska
Handlingar, del 29), som utkom i början av detta år. Man måste skänka sin
odelade beundran åt den noggrannhet och den lärdom, varmed dessa mången
gång svårtolkade brev och komplicerade räkenskaper, ofta avfattade på
holländska eller på en långt ifrån oklanderlig franska, äro utgivna och
kommenterade. Volymen omfattar icke mindre än 707 sidor. Det var
Dahlgrens avsikt att fortsätta detta utgivningsarbete, närmast med de brev cch
handlingar, som röra den av De Geer år 1644 i Holland utrustade
hjälp-flottan och som icke medtagits i föreliggande band. Andra mindre arbeten,
som Dahlgren utgav vid sidan av dessa större verk, behandla vissa
uppländska bruks historia under äldre tid (1928), »Järnvräkeri och
järnstämpling» (1930) m. fi. Det är också Dahlgrens förtjänst, att det rika De Geerska
arkivet på Leufsta numera är deponerat i Riksarkivet.
Dahlgren blev även anlitad i flera viktiga offentliga värv. Sålunda
var han stadsfullmäktig åren 1893—1903 och på uppdrag av
stadsfullmäktige utgav han till 1897 års utställning det stora verket »Stockholm. Sveriges
hufvudstad» i tre band (1897). Han var också ordförande i styrelsen för
Kungsholmens församlingsbibliotek under åren 1906—1923 och medverkade
till att detta utvecklade sig till ett av de största församlingsbiblioteken i
huvudstaden. Dahlgren deltog också i behandlingen av den s. k.
Grisbåda-frågan (1906—09) och var en av de svenska delegerade vid skiljedomstolen
i Haag, där frågan genom det den 28 okt. 1909 fällda domstolsutslaget i
huvudsak utföll till förmån för Sverige.
Erik Wilhelm Dahlgren var icke blott en framstående biblioteksman
och lärd, han var också en harmonisk människa, en fullödig personlighet.
I sitt umgänge utmärktes han för älskvärdhet och välvilja och med ett
tillmötesgående utan like ställde han sitt vetandes rika skatter till förfogande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
