Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
E. KROMAN, Kong Valdemars Jordebog. Et Haandskrifts Historie. Udg.
af Rigsarkivet. København: Levin & Munksgaard, 1936. 86 s., 25 fig.
8°. Pr. 3 Kr.
Kong Valdemars Jordebog är utan tvivel en av de värdefullaste danska
handskrifter, som bevarats till vår tid. Den har intagit en central plats i
dansk medeltidsforskning och är även ur filologisk synpunkt av stort
intresse, särskilt för dansk ortnamnsforskning. Men den är också en av de
mest omdiskuterade handskrifterna i Norden.
Handskriften inköptes antagligen år 1682’ av den svenske boksamlaren
Sparwenfeld i Köpenhamn »på en nålstol», d. v. s. i en krambod, för 12
skilling. Sparwenfeld behandlade emellertid sitt enastående förvärv på ett rätt
hänsynslöst sätt, i det att han ur handskriften uttog läggen 2—7 och 18
samt de två försättsbladen och härav bildade en särskild handskrift, som
omfattade största delen av den egentliga jordeboken. Ar 1705 skänkte han
denna jämte andra handskrifter till Antikvitetsarkivet, varifrån den år 1780
övergick i Kungl, bibliotekets ägo. Det var först år 1851, som den då unge
biblioteksmannen Klemming upptäckte, att i handskriften A 41 fanns en
lakun, vilken fylldes av några till Köpenhamn utlånade lägg med
jordeboks-anteckningar, vilka just då återlämnats. På grund härav kunde handskriften
rekonstrueras så som den förelåg, då den inköptes av Sparwenfeld i
Köpenhamn. Vid det arkivbyte, som åren 1928—29 ägde rum mellan de svenska
och danska regeringarna, avstods bl. a. denna dyrbara handskrift till
Danmark, varigenom det blev möjligt att till Sverige bl. a. förvärva Sturearkivet.
Sedan handskriften nu återförvärvats av Danmark och här fått sin
plats i det danska riksarkivet, har den blivit föremål för förnyade
undersökningar, varjämte en ny textedition är under förberedande av
landsarkivarien S. Aakjær. I föreliggande arbete har arkivarien E. Kroman
återupptagit till skärskådande frågan om den omdebatterade handskriftens
uppkomst och historia.
Kroman lämnar först en översikt över den omfångsrika litteratur, i
vilken jordeboken behandlats, från Lagerbrings sex Lundadissertationer
1744—45 fram till våra dagars undersökningar, samt redogör för de olika
1 Enligt C. V. Jacobowsky, J. G. Sparwenfeld (Stockh. 1932) har Sparwenfeld ej
besökt Danmark mellan åren 1682 och 1705. Jacobowskys framställning om handskriftens
återförvärvande till Danmark är emellertid genomgående felaktig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
