Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SMÄRRE LITURGISKA BIDRAG
51
Franciskusmässan, som med undantag av introitus är fullständig, följer
helt den gamla ordensmässan, sådan den exempelvis ingår i Missale
Minorum i Leningrads offentliga bibliotek (Mscr. Lat. Q. v. I 220). Den intar
i det fallet en särställning i hela vårt kända svenska medeltidsmaterial.
Mässan till Birgittas ära återger avgjort bruket i Linköpings stift.1 Här
utgör den med sin rimmade versus alleluiaticus »Ex sacris sponse Iabiis»
ett komplement till rimofficiet Rosa rörans liksom den uppsalensiska mässan
kompletterar den uppsalensiske ärkebiskopens Birgittaofficium.2
Med hänsyn till Katerina skilja sig stiften från varandra och använda
åtminstone tre olika alleluiaversikel: vårt missales överensstämmer med
1487 års Missale Strengnense.
Östra Stenby ligger i Östkinds härad och utgjorde en del av Linköpings
stift. Emellertid var den sörmländska gränsen, på samma gång gränsen
mellan det egna stiftet och Strängnäs, icke avlägsen. På andra sidan
Bråviken låg Vårfruklostret, franciskanerklostret på Kolmården, känt från och
med 1440. Man skulle alltså kunna räkna med en tradition, som är
påverkad av dessa tre faktorer. Den viktiga Birgittadagen kan här knappast
överskattas, när man drar slutsatser om mässbokens ursprungliga
hemvist. Den har med ali sannolikhet skrivits för trakten och väl redan
under medeltiden tjänstgjort i Östra Stenby. Reformationen har berövat
den dess plats på altaret. Texten vägledde ej längre prästen. En del av
det kraftiga pergamentet kom till användning för mera profana ändamål,
tills Jonas Petri Klint begagnade marginalerna på de återstående bladen
för sina uppteckningar om kyrkans ägodelar och allehanda märkvärdiga
tilldragelser. Han har till och med inskrivit sin egen dödsanteckning3
och bett efterträdaren i ämbetet att ifylla datum. Han har även — här
som annorstädes — uppträtt som illustratör av de skildrade tilldragelserna
och ritat drakar, ormar och kyrkans kalkar samt på det sista bevarade
textbladet en ko med av henne födda tvillingar.
1 Den senare Ord. Lincop., C 428, UUB hänvisar den ’/io till 2s/t, där samma mässa
återfinnes. För övrigt jfr G. Lindberg, Die schived. Missalien, 1923, s. 317 ff.
2 Det kan anmärkas, att den uppsalensiska versikeln för Birgitta har samma melodi som
Eriksmässans »Rex pie martyr».
3 Han synes ha velat upprätta en längd över församlingens pastores. Även två i
Dags-berg äro upptagna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
