Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
239
underhållande. Inledningen ger en överblick över de medeltida
kulturförhållandena sedda ur litteraturens och skriftväsendets synpunkt. Nyttig
är i detta parti särskilt redogörelsen för de olika arter av liturgiska
handskrifter, som framställdes i klostren dels för att användas vid
gudstjänsterna, dels ock för att tillgodose den enskilda andaktens behov. Den
icke liturgiskt bildade, som ofta har mycket svårt att åtskilja de till synes
tämligen likformiga liturgiska böckerna, finner här en god och tillförlitlig
handledning. Också den följande korta översikten av skriftformernas
utveckling från senantiken fram till den begynnande renässansen läser
man med intresse och behållning. På den invecklade frågan om den
karolingiska minuskelns uppkomst (jfr härom Ii. Steinacker i Miscellanea
Francesco Ehiie, vol. 4) går Nielsen icke närmare in, vilket också kan
anses överflödigt i ett arbete, som vänder sig till en bredare läsekrets,
där intresse för paleografiska spccialproblein knappast kan påräknas. I
slutet av sin redogörelse berör han den märkliga och betydelsefulla
senmedeltida miniatyrkonsten och betonar — vilket är viktigt, då det ofta
förbises — alt denna omedelbart sammanhänger med den samtida stora
konsten därigenom att tavelmåleriets mästare ofta vid sidan av denna sin
verksamhet arbetade som miniatyrister.
Kapitlet om den äldsta danska bokkulturen formar sig till en exposé
av den andliga odlingens uppkomst och äldsta utveckling i Danmark. I
klostren skjuter den sina första späda skott, omhuldad av benediktiner,
augustiner och premonstratenser. Från en stiftelse av augustinerkaniker i
Dalby i Skåne härstammar den märkliga evangeliebok, som genom sin
tidiga tillkomsttid — den kan visas lia tillkommit under senare hälften
av 1000-talet — utgör den danska skriftens äldsta minnesmärke.
Meningarna bryta sig visserligen alltjämt om möjligheten att med full
säkerhet kunna bevisa dess danska härkomst, men att den verkligen skrivits
av danska händer förefaller dock icke otroligt. Lauritz Nielsen yttrar sig
ytterst försiktigt i saken och undviker alla kategoriska omdömen. I
motsats till sin kollega Ellen .Jørgensen, som anser dansk proveniens
otvetydigt ådagalagd, stannar han för ett mera diplomatiskt non liquet.
Först en noggrannare genomforskning av det ännu blott ofullständigt
kända nord- och nordvästtyska handskriftsmaterialet från 1000-talet kan
enligt hans uppfattning föra problemet om Dalbybokens härkomst till en
definitiv lösning.
Utförligt och ingående skildras den betydelsefulla skrivarskola, som
uppstod i Laurentiusklostrct i Lund i samband med det där grundade
biskopsstiftets upphöjelse till ärkesäte och stadens därav följande
utveckling till kulturellt centrum för de nordiska länderna. Beträffande de
handskrifter, som kunna antagas samhöra med denna skrivarskola, går
Nielsen fram med samma försiktighet som i fråga om Dalbyboken. Märk-
17 — 37717. Nord. tidsler, för bok- och biblioteksväsen 1937.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
