Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Synsynkronmotor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
629
Synsynkronmotor—Synvillor
630
Synsynkro’nmotor, en
syn-kronmotor med roterande stator
och rotor, vars startmoment är
lika med maximala
vridningsmo-mentet. Vid starten roterar
sta-torn utan belastning, under det
rotorn, som är kopplad till
arbetsmaskinen, står stilla. När
statorn uppnått det synkrona
varvtalet, bromsas den långsamt,
varvid rotorn börjar vrida sig åt
motsatt håll, så att de i
förhållande till varandra rotera med det
synkrona varvtalet. S. användes
på grund av sin goda effektfaktor
vid stora maskiner, där högt
startmoment fordras, t. ex. vid
kul- och rörkvarnar.
Synta’x (av grek. sy’ntaxis,
sammanfogning), satslära,
kallas av ålder den del av
grammatiken (jfr d. o.), som
behandlar ordens förbindelser till högre
enheter (ordgrupp, sats o. s. v.).
Förr behandlades S. övervägande
formellt och efter ett visst,
hävdvunnet schema; i senare tid har
den blivit en betydelsefull del av
den vetenskapliga grammatiken.
Därvid utgår man dels från den
yttre formen, dels från det
psykiska innehållet. I senare fallet
har S. stundom tagits i samma
vidsträckta mening som
betydelselära (se Grammatik). S.
be-drives även i övrigt efter skilda
metoder. Särskilt idkas nu den
historiska S., som
undersöker t. ex. böjningsändelsers 1.
konstruktioners funktions- och
betydelsehistoria.
Synte’s (grek. sy’ntesis),
sammanställning, förening till en
enhet (motsats: analy’s). —
Adj.: synte’tis k. — Fil. Enl.
Kant vårt medvetandes förmåga
att förknippa mångfalden i de
givna varseblivningarna och
föreställningarna till en
sammanhängande enhet. I likartad
be
märkelse möter S. hos t. ex.
Höffding. Wundt har särskilt
framhävt medvetandets
syntetiska verksamhet ss. psykiskt
nyskapande faktor (schöpferisclie
Synthese). — Med
syntetiska omdömen förstod
Kant sådana, i vilka predikatet
urspr. ligger utanför subjektets
begrepp och först genom själva
omdömet därmed förenas, t. ex.:
”detta bord är vitt”, till
skillnad från anal y’tiska,
där, ss. i omdömet: ”triangeln är
tresidig”, predikatet redan förut
innehålles i subjektbegreppet. Jfr
även Metod. — Kem.
Uppbyggandet av kemiska föreningar ur
enklare sådana 1. ur grundämnen.
Syntetisk kemi, läran om
kemisk syntes.
Synvidd, avstånd för tydligt
seende, det minsta avstånd, på
vilket ett föremål kan betraktas
utan att ackomodationen (se
öga) blir tröttande. S. är för
normala ögon omkr. 25 cm.
Synvillor, sinnesvillor, vid
vilka man med synsinnet orik-
tigt uppfattar föremål och tycker
sig se saker, som ej äga full 1.
ens någon motsvarighet i
verkligheten. Som exempel på de S., som
även kallas pseudoskopiska
bilder, kan nämnas, att man vid en
jämförelse av två lika långa
linjer, den ena vågrät, den andra
lodrät, tycker den senare vara
längre. Anledningen till denna S.
förklaras av det större arbete
ögonmusklerna uträtta, då
blicken följer en lodrät linje. S.
uppträda också vid mekanisk och
annan direkt retning av
synnerven, då dessa retningar utlösa
synförnimmelser, t. ex. vid tryck
1. slag på ögat. Jfr
Hallucination, Illusion och
Sinnesvillor. Irridatio’n
består i en skenbar förstoring av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
