Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Terpentinliniment ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
977
Terpentinliniment—Terrass
978
gran, silvergran
(Strassburg-terpentin), balsamgran (K a
-nadabalsam), flera tallarter,
spec. Pi’nus pina’ster från
Medelhavsländerna (Sv. farm:s T.),
lärkträd (v e n e t i a n s k T.,
även i Sv. farm.) m. fl. T.
innehåller eterisk olja
(terpentin o 1 j a), delvis löst, delvis
kristalliserat harts (abiet i’ n
-syra m. m.) samt vatten.
Fransk terpentin olja, som
framställes genom destillation av T.
med vatten, innehåller
huvudsaki. pinen, medan t. ex. svensk
olja, som framställes genom
torrdestillätion av kådiga rötter
och stamdelar, huvudsaki.
innehåller sylvestren och dipenten.
Jfr Kolofonium och
Kåd-t ä k t. — Terpentinol ja har stor
användning som lösningsmedel
för hartser och vid beredning av
oljefärger, fernissor och lacker. I
medicinen användes T. i liniment
(jfr Terpentinliniment),
omslag och salvor som
hudretan-de medel samt till inandning med
vattenånga för att minska
slem-avsöndring.
Terpentinliniment, av äggula,
terpentin, ättika och vatten
bestående liniment.
Terpi’n, se Terpener.
Terpineo’1, se Terpener.
Terpsi’kore, en av muserna
(se d. o.). "f|
Te’rra, lat. och ital., jord,
jorden. — T. d i S i e n a, från Siena,
Italien, härstammande brun
bolus (se d. o.), huvudsaki. använd
till färg. — T. f i’ r m a, fast
mark; fastland. — T.
inco’g-n i t a, okänt land; område, där
man ej är hemmastadd (även i
bildlig bet.).
TerrakoTta (av ital. terra
cotta, bränd lera), bränt,
oglaserat lergods. T. har sedan äldsta
tider i stor utsträckning använts
för tillverkning av hushålls- och
förvaringskärl samt förekommer
fortfarande mycket på
landsbygden i kulturländerna samt hos
naturfolken. T. är lätt att
framställa och prisbilligt. — T. har
ofta gjorts till föremål för
konstnärlig bearbetning, särskilt hos
de antika folken. Grekerna
använde T. för vastillverkning (se
Vas) och skulpturarbeten, dels
statyetter, ss. de berömda
Tana-grastatyetterna (se Tanagra),
dels sarkofager (se d. o.) och
arkitekturdetaljer. Liknande är
förhållandet hos etrusker och
romare. Även under medeltiden
utfördes kapitäl, gesimser o. d. ofta
av T. Under nyare tid har T.
särskilt under 1700-t. varit ett
omtyckt material för småskulptur.
Terrama’re (av ital. terra,
jord, och marna, märgel), se
Pålbyggnader sp. 753 och
Italien sp. 1588.
Te’rra nulli’us (lat., ingens
land, ”ingen mans land”),
herrelöst område, i folkrättslig
terminologi sådant landområde, över
vilket ingen stat har
suveräni-tetsrätt. T. är t. ex. ön Jan
Mayen. Jfr No man’s land.
Terra’rium (av lat. te’rra,
jord), miniatyrträdgård, vanl. ett
glasskåp för drivning av växter
och ofta även underhåll av
smådjur (ss. insekter och amfibier).
Jfr Akvarium.
TerrasiTputs, puts, bestående
av hydraulisk 1. cementblandad
kalk samt sand 1. krossade
sten-arter. Av sandens 1. stenens
beskaffenhet får putsen olika färg
och grovlek. T., som är frost- och
väderbeständig, ersätter numera
ofta kalkbruksputs.
Terra’ss (fr. terrasse, av lat.
te’rra, jord), avsats,
trappstegs-formig plattform. — Geol.
Strandbildning, bildad genom vattnets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
