Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
836
Det är ett bemärkansvärdt
tidstecken, att behofvet af förstadsbanor
med snabba och täta elektriska tåg
numera icke inskränker sig till de
egentliga storstäderna. I en mängd
städer af rätt medelmåttig storlek,’
ända ned till 100,000 invånare, har det
HJALMAR CASSEL
Å andra sidan utbildar sig i
världsstäderna ett speciellt behof af direkta
linjer med enorm trafikkapacitet
mellan de viktigaste punkterna i de tätast
bebyggda stadsdelarna. Å dessa linjer
måste man gifvetvis ställa ännu högre
fordringar än å förortsbanorna, och
då de gå fram genom
E tee L LEP e k
TR
N
i tepgbnee: böt.v
Sektion af 33:e gatan i New-York,
utvisande sex olika trafikplan: tre underjordiska banor öfver hvarandra,
spårväg i gatan, upphöjd järnväg och öfvergång för persontrafiken.
visat sig nödvändigt att bygga
särskilda linjer för förortstrafiken. Detta
beror väl närmast därpå, att marken
utanför sådana städer icke är dyrare,
än att man med fördel kan bygga
fristående villor eller anlägga
trädgårdsstäder med spatiöst utrymme, som
förorsaka stora afstånd och
nödvändiggöra snabbgående tåg.
kvarter med
utomordentligt högt
markvärde, bli
byggnadskostnaderna vanligtvis
synnerligen höga. För
förortsbanorna åter
har man större
möjlighet att välja terräng
och plats för
hufvudstationer och de kunna
följaktligen byggas
med måttligare
kostnader. De tekniska
förutsättningarna = för
alla banor med
elektrisk snabbtrafik inom
stadsgränserna äro
emellertid väsentligen
lika. Det är
nödvändigt att tågen gå
alldeles oberoende af
gatutrafiken och
följaktligen måste linjerna
dragas antingen öfver
eller under gatuplanet.
Man har sålunda byggt
upphöjda banor
(exempelvis de s. k.
elevated railroads i
NewYork), tunnlar, framdragna djupt under
jordytan, eller subways,som ligga
omedelbart under gatuplanet, eller också
har man tillgripit ett blandadt system
af olika typer (exempelvis Hoch- und
Untergrund-bahn i Berlin). Det är
ännu en tvistefråga, hvilket system
som är att föredraga och det beror väl
ytterst i hvarje särskildt fall på de
lo
Ir
I
kb
133
S
p
Ia
3
H
A
a
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
