Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Bajonettstriden i äldre och nyare tider. Av Sten Drakenberg. Med 19 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förberedande rörelser till bajonettfäktning enligt Selmnitz.
tillkommer en fransman, direktör Pinette,
som i början av 1800-talet lät trycka en
instruktion härför. Pinettes system
till-lämpades till en början endast av Paris’
garnison. Först 1833 blev det anbefallt
för hela franska infanteriet.
Den mest kända författaren på detta
område är emellertid Eduard von Selmnitz,
Hauptmann vid Kungl. Sachsiska lätta
infanteriet, som själv säger, att han
mellan 1825 —1830 hade lärjungar från
nästan alla europeiska arméer.
Hans 1819 i Leipzig utgivna arbete
»Die Bajonetfechtkunst» är gediget,
fullständigt och väl illustrerat samt
betraktades på sin tid såsom auktoritativt över
hela Europa.
Av ett egendomligt intresse är att se
huru mycken vikt författaren lade vid
det gymnastiska förarbetet för själva
fäktningen.
I Sverige infördes en ordnad
bajonettfäktning genom P. H, Ling, den svenska
gymnastikens frejdade upphovsman..^ Lings
vän och medhjälpare från Lundatiden v.
Heidenstam säger på tal härom: »En
annan uppfinning, även alstrad av Lings
skapande snille, är bajonettfäktningen;
den hade han uppfunnit 1807, då jag
deltog i övningarna härmed; den blev
dock varken antagen eller gillad förrän
30 år därefter, då impulsen därtill gavs
utifrån genom underrättelse, att en dylik
konst vore i utövning i Frankrike. Idén
omfattades med värme av kronprinsen
och i fråga om dess antagande segrade
äntligen Lings bättre metod, dock icke
utan mycken strid, ty den fransyska hade
den stora fördelen att vara — fransk.»
v. Heidenstams yttrande är likväl ej så
litet överdrivet, ty någon egentlig
uppfinning kan man ej kalla Lings insats- i
fråga om bajonettfäktning. Hans
betydelse ligger däri, att han från de tyska
och franska reglementena bortrensade
många former — däribland utfallet — som
han på noggrant angivna grunder, vilka
ännu i dag kunna sägas hava bindande
kraft, ansåg överflödiga eller opraktiska.
Det bajonettfäktningsreglemente, vilket
Ling 1836 utgav och som samma år
erhöll kunglig stadfästelse, är den urkund,
som ligger till grund för alla i Sverige
sedermera utarbetade reglementen i denna
utbildningsgren.
I och med det Lingska reglementet
började emellertid i Sverige den heta
strid, som ännu pågår angående värdet
av bajonettfäktning och dess rätta
utförande.
Många ansågo redan på Lings dagar,
att den tid, som användes på
bajonettfäktning, var illa använd och det kan ej
nekas, att den under vissa perioder såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
