- Project Runeberg -  Samlade dikter / Första delen /
xxxix

(1902) [MARC] Author: Wilhelm von Braun
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några blad om Wilhelm von Braun, af Joh. Gabr. Carlén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

färdigt, så kommer jag möjligen i höst upp till Stockholm, ty
där är väl den punkt ändå, där jag bäst trifves. Skada blott, att
jag icke har tillräckliga inkomster att stanna där för beständigt!
Lycklig du som med ett par »dockor» årligen förtjänar sjudubbelt
mer än jag med min liderliga sångmö!
                                Brn.

*



                        Ystad den 10 maj 1860.

        Min gamla redliga Bruläng!

Innan jag nu lämnar Ystad, anser jag mig böra hedra dig
med några rader, på det du och öfriga vänner icke må tro, att
jag rymt till Australien eller något dylikt, utan välbehållen finnes
inom Sveriges landamären. Hela vintern har jag lidit af en viss
tyngd i skallen och mer än vanlig tröghet i hela kroppen,
hvarför jag beslutat att genomgå en ordentlig bad- och diet-kur
någonstädes vid kusten, och sedan jag nu genom min rika tyska farbrors
frikostighet blifvit satt i tillfälle att utföra detta beslut, anträder
jag redan nästa tisdags morgon resan ....

Jag var hos Lea i går och söp grymt med toddy. Hon har
glas, som går ett halfstop uti, slipade och strålande som hennes
egna ögon. Jag är viss om, att hon i Stockholm kommer att väcka
uppseende genom sin charmanta hållning och sitt glada ogenerade
väsen.

Hur mår den gamle f. d. svarte djefvulen? Jag läste just i
natt hans sista »bref», däruti han med vanlig skärpa rider spärr
med sina tre vanliga käpphästar: norrmännen, Aftonbladsnöten och
öfverdirektör Falkman. Hälsa dock gubben obeskrifligt, äfvensom
hans hustru och barn! Säg honom att, när jag snart i skärgården
kommer att med egen hand skrapa ostronen från bergshällarna
och sedan med egen knif öppna dem, jag då skall tänka på
honom. Jag tycker hvad därvid hans glupska mun skall
vattnas ......
                                Brn.

*



Vid meddelandet af dessa Brauns bref – skrifna till blott
några få förtroligare vänner (eljest korresponderade han,
såsom nämndt är, med en mängd andra) – ha vi kommit till
året 1860 ...... hans döds-år.

Enligt hvad af det föregående synes, hade han ärnat
att denna sommar för sin hälsas skull förskaffa sig »en koja
vid Sundet». I stället valde han bohusländska skärgården
och slog sig ned på en enstaka ö. Lilla Kornön, där han
hyrde sig in på Håskär, en liten obetydlig lägenhet för
salteri och fiske, en half mil från Lysekil, hvars kyrktorn
han kunde bland klipporna och skären skåda från sina
fönster.

Från denna plats, där hans sista tankar, hans sista
känslor utgöto sig för att publiceras i en ny poetiskt kalender,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:40:56 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/braundik/1/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free