Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 LANDTSKÖLDPADDOR.
sköldpaddor, af hvilka man på några dagar kunde med största lätthet fånga ett så
stort antal man behagade, måste derför alltid vara i hög grad välkomna. Man kunde
hysa dem i lastrummet eller hvar som helst på fartyget, bevara dem hela månader
utan att gifva dem någon föda och slagta dem, då så behöfdes, hvarvid man af hvar
och en erhöll fyrtio till hundra kilogram förträffligt kött.» Då Leguat år 1691
besökte ön Rodriguez, voro de ännu så talrika, att man kunde få se två- till
tretusen till sammans i täta skaror och »gå fram på deras ryggar» flera hundra steg.
Omkring år 1740 brukade, såsom Grant meddelar, de till Indien seglande fartygen
lägga till vid Mauritius för att förse sig med sköldpaddor. Numera är den lilla
Aldabra den enda ö i Indiska oceanen, på hvilken ett litet, allt jemt aftagande antal af
dessa sköldpaddor utkämpar striden för tillvaron, äfven här ansatta af den dem
oupphörligt förföljande menniskan. På samma sätt som här skall det med tiden äfven se
ut på Galapagosöarna. Då spaniorerne upptäckte dessa öar, funno de der en sådan
mängd af sköldpaddor, att de uppkallade öarna efter dem. Men hvad som redan
inträffat på Maskarenerna skall också inträffa på Galapagosöarna. - Dessa djur kunna
icke förvexlas med andra landtsköldpaddor, emedan de skilja sig från dem icke
allenast genom sin storlek - stundom öfver 11/2 m. längd och l in. bredd, med
nära l m. höjd - utan äfven genom sin långa, ormlika hals, sina höga fötter och
den svarta färgen på deras skal. - »De, hvilka lefva på de vattenlösa öarna», säger
Darwin, »eller uppehålla sig på de andra öarnas låga och torra delar, lifnära sig
hufvudsakligen af den saftiga kaktusen; de, som vistas på de fuktiga höjderna, äta
bladen af åtskilliga träd, ett slags sura och sträfva bär, som kallas guayavita, och
en blekgrön laf, som i festoner hänger ned från trädens grenar. De tycka mycket
om vatten, dricka detta i stor mängd och trifvas i gytja. Endast på de större
öarna finnas källor, men dessa ligga alltid åt öns midt och på betydlig höjd. Om
derför de sköldpaddor, hvilka bebo de lågländta ställena, vilja dricka, måste de
tillryggalägga ansenliga sträckor. Följden häraf är, att breda och väl tilltrampade vägar
i alla rigtningar gå från källorna till hafskusten: spauiorerne upptäckte först
vattenplatserna, då de följde dessa vägar. Då sköldpaddorna vandra till en bestämd punkt,
gå de dag och natt och anlända till målet för sin resa långt förr än man skulle
kunna förmoda. Invånarne tro sig efter iakttagelser på enstaka exemplar kunna
antaga, att djuren förmå tillryggalägga ett afstånd af ungefär åtta (eng.) mil på två
eller tre dagar.» - Tack vare den lätthet, hvarmed dessa jettestora djur uthärda
längre sjöresor, har man ofta fört dem till Europa, och ännu för ett årtionde sedan
såg man dem derför icke så sällan i zoologiska trädgårdar och menageriet
De jettesköldpaddor, som efter lefvande exemplar framställas å vår teckning
(fig. 4), tillhöra sannolikt den på Galapagosöarna lefvande art, som af Gunther är
benämnd Elefantsköldpadda (Testudo elepliantopus).
* *
Till väsende och lefnadssätt landtsköldpaddor, men till gestalt kärrsköldpaddor
utgöra de bekanta nordamerikanska Dossköldpaddorna (Terrapene) en föreningsläuk
mellan de på fasta landet och i vattnet lefvande arterna och förtjena af detta skäl
särskild uppmärksamhet. Kännetecknen på deras slägte äro: starkt hvälfd ryggsköld
med näck- och dubbel stjertplåt; oval, af tolf plåtar bildad buksköld, som består af
två rörliga stycken och är så stor, att de båda delarne fram- och baktill kunna
dragas tätt intill ryggskölden; mycket förkrympta armhåls- och ljumsksköklar. hvilka
också kunna alldeles saknas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
