Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. En kvinnas seger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 21
till stor glädje märkte hon nu, att mannens arbetsrum var mörkt.
Ja hela våningen var mörk, så när som salongen, der endast en
glödlampa i den elektriska kronan syntes vara tänd som vanligt
om kvällarna, när herskapet ej var hemma eller syntes hågade,
att ej ta’ emot.
Men trots alla dessa gynsamma tecken, kunde hon ej be-
kämpa sin ängslan, när hon ändtligen steg in i den eleganta
personhissen, som på ett ögonblick ljudlöst lät henne sväfva upp
till det fashionabla husets tredje våning.
Hennes hand skälfde lätt, när hon satte den lilla näpna nyc-
keln i patentlåset. I tamburen härskade djupt mörker. Endast
det blodröda skenet från den engelska kaminen borta i andra
hörnet lyste här emot henne som ett hotande rofdjursöga, lu-
rande i ett bakhåll som tigern i ett snår.
Med nervös hast kastade fru Jane af sig kappan och hat-
ten. Gfaloscherna flögo samtidigt af hennes fotter. Allt skedde
med den smidiga snabbhet, som utmärker kattsläktets rörelser,
°ch med undvikande af det minsta buller.
Den tjocka tamburmattan dämpade ljudet af hennes steg,
när hon nästa ögonblick drog undan draperierna till salen och
verkligen fann sin oroliga önskan uppfyld.
Hon var ensam.
En kort tryckning på en elektrisk knapp, och en täck
kammarsnärta infinner sig nästan ögonblickligen.
— Är kapten hemma?
— Nej, hennes nåd.
— Var det länge sedan han gick?
— Det kan jag icke säga, för jag hörde det ej.
— Har det varit någon här?
— Nej! . . . Men det var telefon alldeles nyss.
— Från hvem?
— Det sa’ dom inte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
