Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyårsbetraktelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hörligt med: släkte föds och släkte dör. »Snabba äro livets
stunder, liksom toner de förklinga.»
Dessa toner äro liksom svanesångens icke alltid så
harmoniska. Toner av smärta pressas fram i själva
bristningsögonblicket. Det band, som binder oss vid tid, jord och
värld, är inte alltid så lätt att slita, ty en del av vår varelse
trives väl i det timliga.
Men, om vår själ ej lyftes fri
Till det, som evigt bliver,
En vansklig gröda bärge vi
Av allt, vad tiden giver. (Sv. ps. 306: 4.)
Endast Jesus Kristus kan frigöra oss från tidens och
världens hårda grepp, ty Han har övervunnit världen och
döden. Han kallas redan hos profeten Evig Fader. Vad det
stora namnet i sig innesluter uttryckes på nytestamentligt
språk så: Jesus Kristus är densamme i går och i dag, så ock
i evighet. (Hebr. 13: 8.) Han är densamme i dag, när det
gäller att hela, hjälpa, förlåta och förlossa.
I samma mån som vårt hjärta frigöres från det, som
fäster det vid denna förgängelsens värld, blir det mera stilla.
Vi känna i stilla stunder vårt evighetsansvar. Men detta
ansvar kan också tillfoga oss lidande, när vi tänka på tidens
flykt. Varje flyende ögonblick för oss nämligen närmare
domen och evigheten.
Ja, man säger så skönt, att själva tiden lider. Och det
breder sig lätt ett försonande skimmer över den tid, som
svunnit. Om än detta är förklarligt, får det icke utesluta en
känsla av skuld. Vi hava syndat dagligen och stundligen.
Men huru ofta söker man icke bryta av syndaångerns udd
genom att önska en gången tid tillbaka för att få det gjorda
ogjort. I stället för att förhärda sitt hjärta med sådana
onödiga och hädiska önskningar bör envar slå sig för sitt
bröst och säga: »Gud, misskunda dig över mig syndare».
(Luk. 18: 13.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
