Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lynne: och att således, då det vore brottsligt att sätta i
fråga, det ju icke grefve Brahe med den underdånigaste
ifver omfattade hvarje tillfälle, att, i allt hvad af honom
berodde, lyda hennes maj:ts befallningar och gå hennes
höga önskningar i förväg, så blefve de på detta sätt
skyndsammare befordrade och hennes maj:t sluppe att
personligen framställa hvad ej alltid måhända öfver en sstämde med
monarkens egna föreställningssätt och således i första
ögonblicket kunde hos honom uppväcka någon häftighet. Lades
då dertill Brahes naturliga ifver att till hennes maj:ts höga
nöje uträtta hvad hon täcktes honom anförtro, så ville det
synas, som hade hennes maj:t snarare orsak till belåtenhet
än misshag med den Braheska omvägen.“ Lagerbjelke
begagnade som exempel just det af hennes maj:t sjelf
åberopade sevresporslinet. Det hade efter nyttjandet och
tvättningen blifvit uppstäldt på ett bord vid fönstret, hvars
stormhakar en hofbetjent försummat att tillskrufva. En
väderil ryckte upp fönstren, hvilka slogo till servisen, så
att flera dussin tallrikar och fat slungades från bordet ned
på golfvet och krossades. Derigenom, att lånet gått genom
Brahe var det också han, som fick stå emot första utbrottet
af konungens vrede, mildra den och afleda följderna. Om
åter lånet skett omedelbart af drottningen sjelf, skulle den
skada servisen lidit kunnat vålla oangenäma förklaringar
mellan deras majestäter sjelfve *).
“På sätt och vis kan ni ha rättSvarade drottningen,
som småningom utan motvilja fogade sig efter
omständigheterna; ja, enligt hvad Lagerbjelke förutsade, vid dem
till och med omsider fann sin räkning och gaf, äfven hon,
hela sitt förtroende åt grefve Brahe.
På kronprinsen gjorde hans öfvervägande, allt
uppslukande, inflytande ett vidrigt, djupt och outplånligt intryck.
Af både sonlig undergifvenhet och statsklok beräkning,
undvek han att offentligen låta påskina sin missbelåtenhet; men
i hans af naturen slutna skaplynne slog den så mycket
djupare rötter. Aldrig undslapp honom ett obetänksamt
tadel, aldrig visade han en sur uppsyn: leende som förut
sträckte han sin hand att kyssa åt faderns gunstling och
vände sig, liksom alla andra, till honom, då det var någon
önskan prinsen ville se uppfyld inom förvaltningen; men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
